– Vi tror på att utbildning och forskning är en stark motor när det kommer till samhällsutveckling. Som lokal aktör med ett stort hjärta för Älvsborg är det roligt att få lyfta de examensarbeten som fokuserar på hållbarhetens olika dimensioner!, säger Linn Blakstvedt, hållbarhetsansvarig, Länsförsäkringar Älvsborg.

Länsförsäkringars stipendier delas ut till utvalda examensarbeten inom utbildningarna.

• Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap
• Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
• Civilekonomprogrammet

Stipendierna, som är på 25 000 kronor per examensarbete, är en del av Länsförsäkringars arbete kring utbildning och utveckling.

Stipendier för examensarbeten 2020

Julia Arvidsson

"Distansarbete inom akademin – en kvantitativ studie om universitets- och högskoleanställdas upplevelser i samband med coronakrisen"

Uppsatsen är skriven inom ramen för Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap, vt20. Ta del av uppsatsen i DiVA.

Motivering: Uppsatsen behandlar fenomenet distansarbete inom universitets- och högskolevärlden. Studien genomfördes med personer anställda som lärare och administrativ personal inom nämnda område och visar på de utmaningar som coronapandemin inneburit. Studien är genomförd med hjälp av enkäter som sedan analyserats utifrån Karaseks krav-kontroll modell samt "Work-life-balance-modellen". Uppsatsförfattaren uppvisar en mycket god analytisk förmåga och behärskar den kvantitativa metodologin väl. Utifrån valda teoretiska perspektiv och hypoteser lyckas hon på ett övertygande visa på den ökade påfrestning som coronapandemin inneburit, i synnerhet betydelsen av distansarbete, för universitets- och högskoleanställdas arbetssituation.

Linda Blomnell och Sofia Hoppe

"Medmänsklighet och samhällsansvar – SMS-livräddarens upplevelse av en hjärtstoppssituation: En kvalitativ intervjustudie"

Uppsatsen är skriven inom ramen för Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård, vt20. Ta del av uppsatsen i DiVA.

Motivering: Uppsatsen belyser samhällsengagemang och medmänskligt ansvar inom prehospital vård på ett nyskapande och intresseväckande sätt. SMS-livräddare är ett relativt nytt fenomen inom akut vård och har därmed inte studerats i någon större omfattning. Exempelvis har inte livräddarnas egna upplevelser av deras HLR-insatser studerats. Författarna ger en informativ och innehållsrik bakgrund i uppsatsen, som bl.a. beskriver hjärtstopp utanför sjukhus, i väntan på ambulans, SMS-livräddarutbildning, frivilliga vårdare och motivation till frivilligt vårdande. Detta ger sammantaget en fin inramning till problemområdet som studeras. Val av design och metod för studien är väl genomtänkt. Genomförande av intervjustudien är utförligt beskriven och visar på en ambition att fånga de levda erfarenheterna på ett djupgående sätt. Analysen är noggrant genomförd och har genererat ett intressant resultat, som är redovisat på ett överskådligt och innehållsrikt sätt. Det finns också en reflektion över validitetskriterier, som visar en medvetenhet hos författarna om studiens tillförlitlighet, vilket är en klar förtjänst. I diskussionen fördjupas resultatet genom en god teorianknytning samt koppling till annan forskning. Språket är lättillgängligt och läsbarheten är god. Sammantaget uppfyller denna uppsats, mer än väl, de vetenskapliga kriterier som ställs på en akademisk uppsats i vårdvetenskap.

Genom detta noggranna och ambitiösa arbete har uppsatsen bidragit till kunskapsbildning inom ämnet vårdvetenskap och ambulanssjuksköterskans professionsområde. Den har ett samhällsinriktat perspektiv som handlar om samhällsengagemang och medmänsklighet, vilket fyller en viktig funktion för att rädda liv. Författarna lyfter behovet av att utveckla organisationen av SMS-livräddare, vilket inkluderar en ökning av antalet livräddare. De visar också på vad som behöver förändras och förbättras i denna organisation, vilket ger konkreta verktyg för vårdverksamheten. Samhällsnyttan är på så sätt påtaglig och den fyller också en viktig funktion ur ett hållbarhetsperspektiv.

Johanna Kaspersson och Veronica Nilsson

"Revisorsrollen i förändring – Anpassning för att vara ett hållbart yrke"

Uppsatsen är skriven inom ramen för Civilekonomprogrammet, vt20. Ta del av uppsatsen i DiVA.

Motivering: Den här uppsatsen tar bäring på effekterna av digitalisering i arbetslivet. Digitaliseringen är otvetydigt en av de stora drivkrafterna i många organisationer och har avgörande betydelse för hur professioner förändras.

Valet av problem motiveras i uppsatsen så att dess relevans ur både professions- och forskningsperspektiv tydliggörs. Uppsatsen innehåller en teoretisk problematisering som explicit kopplar till relevant forskning. Ett antal vetenskapliga bidrag med relevans för problemställningen har identifierats. Uppsatsens implikationer för professionsutövare och teori tydliggörs. Arbetet utgör en helhet där dess delar hänger ihop och följer logiskt på varandra.

I denna studie bidrar författarna med en förståelse över hur revisorsrollen anpassat sig till de utmaningar digitaliseringen inneburit. Studien visar också att denna anpassning är en förutsättning för att revisorsrollen ska var ett hållbart yrke. Studien visar avslutningsvis att digitaliseringen inom revisionen innebär ett behov av nya affärsmodeller – för revisorer.