När det första ramverket om MIK kom från Unesco för tio år sedan hade högskolan redan visat intresse för MIK i lärarutbildningen och erbjudanden om samarbeten av olika slag nådde högskolan.

– Arrangemang av MIK-dagar har varit en del, men även kartläggning av MIK-aktörer i Sverige tillsammans med Statens Medieråd och uppdrag för EU att kartlägga MIK-aktiviteter i Sverige. Det bildades även tidigt ett nätverk mellan olika lärarutbildningar i Sverige kring frågan, säger Tobias Ruhtenberg, universitetsadjunkt, Institutionen för pedagogiskt arbete.

Högskolan har haft olika roller i MIK-dagen genom åren. Utöver att finnas med i planering av innehåll både för de årliga träffarna, men också för den internationella MIK-konferensen i Göteborg 2019, har högskolans medarbetare inom det pedagogiska området och inom biblioteks- och informationsvetenskap deltagit som föreläsare under MIK-dagarna.

– Med den kompetens vi har inom området, genom biblioteks- och informationsvetenskapen som är en av högskolans spetskompetenser, har vi hela tiden varit en naturlig part i samarbetet kring MIK-frågorna, säger Tobias Ruhtenberg.

Årets MIK-dag

Sedan Unesco 2011 lanserade sitt ramverk för Medie- och informationskunnighet, MIK, har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige. Organisationer, myndigheter, skolor, bibliotek och lärosäten har haft en gemensam utgångspunkt för att diskutera MIK. Nu lanserar UNESCO ett nytt ramverk. Vad är nytt? Hur har UNESCOs arbete med MIK förändrats under dessa 10 år och hur ser arbetet ut framåt? Hur arbetas det med MIK i världen, Europa och i Sverige?

Filmpedagogerna Folkets Bio och Högskolan Borås bjuder in till ett digitalt förmiddagsseminarium om UNESCO:s nya ramverk för MIK – Medie- och informationskunnighet, 6 december kl. 10:00 – 12:00.