Ny bok om källkritik och informationskrisen

Jutta Haider

Jutta Haider är professor i biblioteks- och informationsvetenskap sedan januari 2020. Hon installeras som professor vid Akademisk högtid,  Högskolan i Borås 22 april 2022. 

Debatten om vad som är sant eller falskt går het i sociala medier och, vilket vi har sett allt fler exempel på i världen under senare år, flyttar ut på gator och torg. 

Genom intervjuer, litteraturanalyser och Google trends har Jutta Haider och Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, närmat sig informationens kris. De menar att denna kris går hand i hand med en rad spänningar i samhället, kring vaccin, klimat, migration och demokrati för att nämna några. Gemensamt för dessa fenomen är en brist på tillit till institutioner och att informationsekosystemet är ostabilt, politiserat, fragmenterat och känsloladdat.

Samtidigt påverkar några få stora plattformar, som Google, Youtube och Facebook, genom sina algoritmer vilken information vi får till oss och i förlängningen hela vår vardag.

Perifera röster blir agendasättare

– Vi ser hur röster som tidigare varit perifera kan bli agendasättare och dessvärre är det inte sällan ämnen som liknar konspirationsteorier eller som är extrema som får fart på detta sätt. Traditionell media följer upp och förstärker det, med rubriker som ”twitterstorm”. Det gör att vi kan få en felaktig uppfattning av vad många tycker, säger Jutta Haider.

I Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information (Routledge, 2022) zoomar författarna in på paradoxer och spänningar runt källkritik eller det internationellt använda begreppet Media and Information Literacy, – på svenska Medie- och Informationskunnighet –  vilket ofta framförs som lösningen på informationskrisen.  Synen på källkritik och vad den förväntas utföra, skiftar beroende på perspektiv och vem som uttalar sig. Ett exempel är när konspirationsteoretiker för fram källkritik och använder källkritiska verktyg– mot den etablerade kunskapen. Jutta Haider beskriver hur själva ramarna för hur kunskap skapas håller på att omförhandlas.

Ideal att vara källkritisk

– Det finns idag ett ideal att vara extremt källkritisk och inte tro på kunskap som du inte själv har tagit fram eller varit med om, det har vi sett bland annat i intervjuer med ungdomar. Men utan samma grundsyn på hur kunskap produceras så är det inte möjligt med tillit, vilket leder till stora utmaningar för det demokratiska samhället, säger Jutta Haider.

Hon förklarar att det inte handlar om att komma överens om i detalj vad som är sant eller falskt, utan att ha en samsyn generellt om vilka metoder som fungerar eller inte.
– Det handlar också om värderingar – är jämställdhet något att sträva efter eller inte? Du kommer heller inte åt antisemitism genom att förslå mer källkritik om den inte ses som en neutral metod .


Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information (Routledge, 2022) problematiserar källkritik utifrån ett flertal perspektiv och forskningsfält.

Det empiriska materialet är resultatet från flera forskningsprojekt, främst Algoritmer och källkritik: Om ungdomars uppfattningar och samhällets förväntningar, vilket  finansierades av Vetenskapsrådet mellan 2018 och 2021.

Boken riktar sig framför allt till läsare med intresse för biblioteks- och informationsvetenskap, media och kommunikationsvetenskap, journalistik och utbildningsvetenskap, samt yrkesverksamma bibliotekarier, journalister med flera.

Läs mer

Jutta Haiders forskarprofil
Projektet Algoritmer och källkritik
Akademisk högtid