Välfärdens teknik i fokus på dialogkafé

De behov som kommunerna identifierat är i första skedet av övergripande natur, berättar hon.

– Det handlar om att förstå mer kring välfärdsteknologin överhuvudtaget. Både vad den kan få för betydelse ur verksamheternas perspektiv, och vad tekniken kan innebära för framför allt de äldre och personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med den.

Avsikten med dialogkaféet var att diskutera välfärdsteknologi i en mindre grupp, vilket skulle kunna ge underlag för ett FoU-projekt och/eller någon typ av kompetensutveckling i FoU Sjuhärad Välfärds regi. Inbjudna till mötet var bland annat chefer och utvecklare inom olika kommunala verksamheter, representanter för brukarorganisationer, forskare och samordnare för IKT, informations- och kommunikationsteknik.

Begrepp och innehåll
Föreläsare vid dialogkaféet var Leif Sandsjö, forskare vid Högskolan i Borås och MedTech West vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sofi Fristedt, forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping. Leif Sandsjös primära område inom välfärdsteknologin rör personer med funktionsnedsättning, och han inledde med att guida deltagarna rätt bland begreppen.

Till exempel förklarade han att välfärdsteknologi är kunskapen om välfärdsteknik, och att välfärdsteknik i sig är den digitala teknik som syftar till att:

  • bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.

Och att välfärdsteknik kan användas av

  • personen själv,
  • en närstående eller
  • någon annan i personens närhet

och kan ges som

  • bistånd,
  • förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller
  • köpas på konsumentmarknaden

Sofi Fristedt arbetar med äldreområdet, inom det som kallas geronteknologi. Denna handlar inte bara om produkter som är till hjälp för de äldre, utan också om tjänster och miljöer som syftar till att bibehålla personernas oberoende och sociala delaktighet, och som dessutom främjar god hälsa och trygghet.

Hon konstaterade att det finns stora möjligheter med ny teknik, och att äldre personer behöver engageras i teknikutvecklingen och i valet av ny teknik.

– Det finns stora vinster med att framtida brukare får vara med och påverka produkter och tjänster så att de utformas i enlighet med målgruppens behov. Det är också ofta så att de använder tekniken på ett annat sätt än innovatörerna från början tänkt, vilket kan bidra till vidareutveckling av produkten eller tjänsten. 

Frigöra personalresurser
Utifrån kommunernas perspektiv handlar e-hälsa och välfärdsteknologi bland annat om utmaningarna med en allt äldre befolkning. Mer resurser kommer att krävas framöver och ”ökad teknikanvändning skulle bland annat kunna frigöra personalresurser från mer basala omsorgsuppgifter, till aktiviteter som istället innebär kvalitet och ökad livsglädje”, som FoUS konstaterar i rapporten från höstens kartläggning över ägarparternas behov och utmaningar.

Där konstateras också att välfärdstekniken kan ”vara till stöd för organisationerna, då personal t.ex. kan vara kvar på sina arbetsplatser och minska resandet genom att använda tekniska lösningar, bl.a. ta del av kompetensutveckling i digital form och öka andelen digitala möten”.

Kommunerna har också framfört önskemål om en gemensam mötesarena för bland andra äldrevård och teknikföretag. Man menar också att frågan om personalens attityd gentemot ny teknik behöver diskuteras.

För att identifiera konkreta behov och planera för FoU-projekt och kompetensutveckling inom välfärdsteknologi har deltagarna på dialogkaféet bjudits in till ett nytt möte med workshop den 4 maj.

Fotnot: Föreläsarna Leif Sandsjös och Sofi Fristedts presentationer finns tillgängliga på den här länken på FoUS:s webbplats.

Text: Pia Mattzon
Foto: Rebecca Lindholm