Doktorander berättade om sina projekt på forskarlunch

Doktorander som går forskarutbildningen "Människan i vården". Bilden tagen i samband med forksarlunchen 6 december, 2017

Om min forskning Agnes Olander
Syftet med min forskning är att beskriva och förstå hur uppkomsten av sepsis identifieras utifrån patienter, närstående och ambulanssjukvårdspersonal upplevelser och ett bedömningsverktyg. Målet är att tidigt kunna identifiera patienter som drabbats av sepsis i den prehospitala akutsjukvården. 

Sepsis är vanligt förekommande och fler dör i sepsis, än i hjärtinfarkt. Cirka hälften av alla patienter som drabbas av sepsis vårdas i ambulansen, men trots det är det endast ett fåtal patienter med sepsis som identifieras. När ambulanspersonal ställer en preliminär sepsisdiagnos förkortas tiden till adekvat behandling avsevärt: från drygt tre timmar till drygt en timme. Eftersom förloppet i sepsis ibland är väldigt snabbt kan detta vara avgörande för om patienten överlever eller inte. Det finns idag inga tydliga riktlinjer hur ambulanspersonalen ska identifiera patienter med sepsis. Men att genom att skapa en förståelse över hur symtom och tecken kan förhoppningsvis patienter som drabbats av sepsis upptäckas tidigare.

Wikipedia om sepsis (länken öppnas i nytt fönster) 

Om min forskning Ulf Andersson
Mitt forskningsprojekt handlar om beslutsprocessen hos vårdaren inom ambulanssjukvården. Det vill säga hur vårdaren resonerar och fattar beslut om t.ex. behandling eller andra åtgärder utifrån den information som de samlat in genom patienten. I projektet kommer vi att undersöka vilka faktorer och strukturer som påverkar möjligheterna för vårdaren att fatta ett träffsäkert beslut. Dessa faktorer kan till exempel vara arbetsplatskultur, stress, tidigare erfarenheter, tid på dygnet, kommunikation, teamwork, brister i befintliga beslutsstöd och mycket mer.

Syftet med forskningen är att skapa en förståelse för hur vårdaren genomför sin beslutsprocess samt att belysa just dessa faktorer och strukturer som kan påverka möjligheterna till en träffsäker bedömning. Det återstår att se om jag inom ramen för projektet även skulle kunna påbörja utveckling av interventioner för att reducera risker och stärka möjligheterna för vårdaren att få till en träffsäker bedömning.

En av de stora anledningarna till att det behöver forskas inom detta område är att just beslutsprocessen innebär en stor patientsäkerhetsrisk. Forskning har visat på att mellan 10-20 % av de som vårdas inom hälso- och sjukvården utsätts för behandling som är potentiellt skadlig för dem. Och misstag inom beslutsprocessen står för ca 75 % av dessa risker. Om vi kan börja med att skapa en förståelse för hur vårdaren resonerar och fattar beslut så kommer vi i framtiden förhoppningsvis kunna utveckla beslutsstöd som är anpassade efter detta. Något som i längden kan ge en träffsäker beslutsprocess redan tidigt i vårdkedjan.

Om min forskning Tanja Gustafsson
Jag skriver en avhandling om kommunikation och samtal vid vård av äldre i hemmet. Tidigare forskning visar på att det finns utmaningar gällande kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre personer som vårdas i hemmet. I en prospektiv fall-kontrollstudie utvecklar vi en utbildnings-intervention riktad till hemtjänstpersonal i syfte att förbättra den kommunikativa förmågan.

Avhandlingens övergripande syfte är att utveckla, testa och utvärdera en utbildningsintervention för vårdpersonal i kommunikation och samtal med äldre personer som vårdas i hemmet. Målet för utbildningen är att öka vårdpersonalens kommunikativa kompetens och förmåga att möta och svara an mot den äldre personens uttryckta angelägenheter och behov

Det finns idag behov av interventioner för att förbättra vården av äldre personer som vårdas i hemmet och som även kan svara an mot framtida behov av flexibla och innovativa undervisningsformer för vårdpersonal.

Om min forskning Wivica Kauppi
Mitt forskningsområde handlar om patienter som har andnöd och är i behov av ambulanssjukvård. Andnöd är en av de vanligaste sökorsakerna inom Svensk ambulanssjukvård och allvarlighetsgraden varierar beroende på den bakomliggande orsaken till uppkomst av andnöd. Att som patient drabbas av sjukdom eller skada och där andnöd existerar kan upplevas mycket obehagligt för patienten. Utmaningen för ambulansteamet är att på det ofta korta vårdmötet identifiera och behandla bakomliggande orsaker till andnöd, då det i vissa fall kan vara direkt livräddande för patienten, och samtidigt vårda patienten utifrån ett patientperspektiv. Det fordras därför stora kunskaper ifrån ambulansteamet att möta patienter med andnöd ur ett helhetsperspektiv, dvs. att trots att alla medicinska mätningar och bedömningar utförs så är även den vårdvetenskaplig bedömningen betydelsefull. Genom att ambulansteamet närmar sig patienten och lyssnar på patientens röst kan bland annat ytterligare information tillföras vilket kan bidra till att det blir är lättare att identifiera bakomliggande orsaker till patientens andnöd. Konsten är således att möta patienten efter dennes egna förutsättningar, så att vården blir personlig. Detta skapar trygghet genom att patienten känner tillit till vårdaren och vårdsituationen.

Projektets övergripande syfte är ur ett helhetsperspektiv utforska den prehospitala bedömningen samt de åtgärder och behandlingar som genomförts på patienter med andnöd.

Viss forskning finns kring hur patienter med andnöd erfar sin situation inom specifika diagnosgrupper samt hur ambulanspersonal eller patienter generellt upplever vårdandet eller att vårdas inom ambulanssjukvård. Det är sparsamt utforskat hur patienter med andnöd erfar sin situation prehospitalt, inom ambulanssjukvården. Likaså saknas kunskap kring hur patienter med andnöd blir bedömda och vårdade av ambulansteamet samt hur patientens fortsatta vård blir på sjukhus, vad slutdiagnos blir i relation till arbetsdiagnos i ambulansen.

Betydelsefullt att ha i åtanke är att attityd och bemötande är viktigt för patienten och kvaliteten på ambulansteamets omhändertagande har en enorm inverkan på patientens välbefinnande och livskvalitet i efterförloppet.

Text: Agnes Olander, Ulf Andersson, Tanja Gustafsson och Wiviva Kauppi
Foto: Henrik Grönberg