Vikten av att bevara kulturarv lyfts i nytt forskningsprojekt

Elena Bogdanova

– Vi vill uppmärksamma sammanhang där människor engagerar sig i staden genom att vilja bevara den som den är. Det handlar om långsiktig hållbarhet, en hållbarhet som rör både det sociala och det materiella. Här överförs det förflutna till framtiden utan egentliga krav på förändring, snarare är det motsatsen som gäller – att göra så lite som möjligt, eller med så lite påverkan som möjligt, berättar Elena Bogdanova.

I projektet har två nyckelsituationer valts ut: bevarande av bebyggelse och reparation av byggnader. Dessa kommer att mynna ut i två delstudier. När en byggnad, som anses värdefull, ska bevaras eller repareras är det vanligt att arkitekter, ingenjörer, antikvarier, fastighetsägare, boende samt aktivister och intresseorganisationer engagerar sig.

– I de båda delstudierna ska vi undersöka vilka värderande handlingar som äger rum, och ringa in hur de olika intressegrupperna, på olika eller gemensamma sätt, värderar och förstår detta sammanhang, vad de uppfattar som själva frågan, det vill säga, vad det handlar om. Vi kommer därför också att göra studier på plats – det som kallas deltagandeobservation – just där detta blir en giltig och gällande fråga för grupperna ifråga, förklarar Elena Bogdanova.

Vilka effekter hoppas du att er forskning ska få?

– Projektets perspektiv ska ses i ljuset av att vi bättre behöver förstå människors omsorgshandlingar. Dessa handlingar ses här som uttryck för hållbarhet och en framtid, där det förflutna inte avskiljs och lättvindigt avfärdas som omodernt.

Projektet har tilldelats 7,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Det påbörjas i april 2017 och pågår till och med 2020. Projektledare är Ingrid Martins Holmberg, universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Text och bild: Rebecca Lindholm