Transkription poddavsnitt från Hestra Midgårdskolan

(Erik) – I ett tidigare avsnitt fick vi lära oss hur läraryrket uppstod i Sverige, men hur ser det ut ute i verkligheten i dag? För att ta reda på lite mer om hur det är att vara lärare och vilka utmaningar läraryrket står inför, åkte jag och min kollega Anna Kjellson till Hestra Midgårdskolan. Skolan ligger i Borås och där går det cirka 450 elever och det arbetar nästan 70 personer där. Det är lärare, förskollärare i förskoleklass, fritidspedagoger, speciallärare, elevassistenter, elevhälsoteam och administration.

– Nu ska vi träffa rektor Linda Brundin. Hon har varit rektor sedan mars 2020 och har arbetat på skolan sedan december 2015. I grunden är hon förskollärare samt lärare i årskurs 1-3 i matematik och svenska.

(Anna) – Hur är det att vara lärare?

(Linda) – Att vara lärare är fantastiskt roligt. Det är utmanande, det är jättehärligt att möta alla barn som man har i sin klass varje dag när man har skapat en relation med dem och kan hjälpa dem fram i deras utveckling. Då har man ett fantastiskt yrke.

(Anna) – Man får läsa väldigt mycket om att vi har brist på lärare. Vad tycker du det? Är det ett bra sätt att beskriva verkligheten på?

(Linda) – Det tycker jag. Vi har stor brist på utbildade lärare i dag. Många kan ta ett uppdrag och undervisa i en klass men det är skillnad på undervisningen om du är utbildad eller inte utbildad. Jag har outbildade lärare här som är fantastiska men jag uppmuntrar alltid dem att gå vidare och söka in på högskolan för att få sin utbildning och få en examen. För utan examen så får du inte ett fast arbete. Du har sämre löneutveckling och även om man gör ett bra jobb som outbildad lärare så är det skillnad med en examen i ryggen.

(Anna) – Har du någon farhåga om att vi kommer ha för få lärare i framtiden?

(Linda) – Risken finns men jag hoppas ändå att folk som börjar på utbildningen ska orka gå kvar och ta sin examen, för jag vet att många hoppar av. Där har högskolan ett viktigt uppdrag tycker jag, att stötta så att folk orkar gå kvar. Men även de VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) som studenterna kommer ut till har också ett jätteviktigt uppdrag. Att se till att det blir en bra VFU, att man får en ärlig bild av yrket, och de som är handledare är jätteviktiga i detta. Vi är ambassadörer för skolan och för läraryrket, så de som är handledare och får VFU-studenter behöver verkligen stötta och tänka att det är en kollega som de vill ha framöver.

(Anna) – Har läraryrket ett dåligt rykte ute i samhället?

(Linda) – Oj, det vet jag inte, vilken svår fråga. Det vet inte jag. Många vet ju hur det är i skolan för att man har gått i skolan själv. Men skolan som verksamhet har ändrat sig jättemycket de senaste tio åren. Skolan i dag är inte som när du och jag gick i skolan. Vi fick undervisning men i dag är det väldigt mycket dialog i klassrummet och barnen lär varandra. De nya digitala verktygen har kommit in och öppnat upp något helt nytt, det är ju konkurrens till lärarna. I dag finns det så mycket kunskap ute som är så lättillgänglig men där blir lärarnas uppdrag också väldigt viktigt, att man har källkritik och att man tänker till kring vad man släpper ut i händerna på barnen. Kan en iPad ersätta en lärare? Nej, det kan den ju inte. Det digitala är ett komplement men en lärare är jätteviktig. Det måste vara en lärare i varje klassrum för att det ska bli bra undervisning.

(Anna) – Vad är bättre i skolan nu tror du, jämfört med för 20, 30 år sedan?

(Linda) – Jag skulle säga att i dag blir barnen redan från början medvetandegjorda om vad de ska lära sig och varför. När jag själv gick i skolan hade jag ingen aning om vad jag skulle ha vissa kunskaper till och jag fick heller inte svar på det när jag ställde frågan. Då blir det ganska meningslöst att gå i skolan. Där har undervisningen verkligen förändrat sig. Lärarna i dag kommunicerar med barnen på ett helt annat sätt än vad mina lärare gjorde och det tycker jag är oerhört positivt. Att man har omdömen på ett annat sätt och att man blir pushad, för att hela tiden bli bättre. Barnen vet vad de ska göra för att bli bättre.

(Anna) – Vi har gjort ett program tidigare där vi pratar om läraryrkets historia och hur det har vuxit fram i samhället. Där berättar den experten att förutom att man lär ut till barnen så har det ju också varit som en fristad för många barn att få komma till skolan och få skolmat till exempel. Fattiga barn kanske fick kläder i skolan och så. Finns den funktionen kvar på något sätt i dag tror du?

(Linda) – För en del barn tror jag att det kan vara så. En del barn som har det tufft hemma kan komma att behöva komma till skolan där allting är som vanligt. Rutiner och schema. Man vet att i dag är det matematik och då får jag lära mig det här. I dag är det idrott och då är det den här läraren. Sedan det sociala, den sociala omsorgen som kanske var större förr, är inte lika stor i dag men vi vet att det finns barn som har det tufft hemma och då är skolan en viktig del i att ändå få ha ett bra liv. Och som i Sverige att det är gratis. Det är inte klasskillnad att få gå i skolan utan det får alla göra. Det tror jag är jätteviktigt. Sedan finns det elever som kanske inte har så bra omsorg hemma och då kan ändå skolan vara en trygghet. Här vet de att här får de lunch oavsett.

(Anna) – Hon (experten) berättade också att från början var det extremt stor statusskillnad för de som jobbade i småskolan jämfört med de som arbetade på läroverket. Kan du se någon skillnad i dag på statusen på de olika lärarna ni har här på din skola? Finns det något spår kvar av det?

(Linda) – På den här skolan undervisar vi från förskoleklass upp till årskurs 6 och jag försöker att inte göra skillnad på pedagogerna som jobbar här. De pedagoger som jobbar i förskoleklass har ett otroligt viktigt ansvar att lära barnen att skolan är viktig för att man ska vara här. Det är skolplikt, man är inte ledig utan man är här varje dag.  Det önskar jag att alla de här eleverna har med sig sedan när de fortsätter upp i åldrarna.

– Jag försöker se till så att det inte ska vara någon statusskillnad oavsett vilket uppdrag du har. Är du elevassistent så är det ett jätteviktigt uppdrag, är du speciallärare som är utbildad lärare i botten men har en påbyggnadsutbildning så är det också ett jätteviktigt uppdrag. Men du är inte viktigare bara för att du undervisar i de äldre åldrarna än de yngre åldrarna eller har ett uppdrag med en speciell elev. För utan det uppdraget som elevassistenten gör så kanske det skulle vara väldigt jobbigt i den klassen som du undervisar i. Så alla pusselbitar och delar är superviktiga här.

(Erik) – För att få en ännu bättre bild av läraryrket ville vi också prata med någon av lärarna på skolan och bjöd in Thomas Svensson till samtalet. (Anna och Linda hälsar på Thomas när han kommer in i rummet) Han jobbar som fritidspedagog.

(Anna) – Vad tycker du, kommer du ihåg hur det var när du gick i skolan jämfört med nu?

(Thomas) – Den stora skillnaden tycker jag är att barnen kan påverka mer, om deras tid på fritids och även skoltid. Deras röst tar man vara på mer nu.

(Anna) – Du är förskollärare?

(Thomas) – Jag är utbildad förskollärare men jag har alltid jobbat på fritids.

(Anna) – För visst är barnen väldigt mycket på fritids? I alla fall i de tidiga åren?

(Thomas) – Ja, det är de nog för när jag gick i skolan så var vi absolut inte på fritids, så det har nog utökats ja.

(Anna) – Vad gör de där då?

(Thomas) – De gör allt möjligt, de pysslar och de är i idrottshallen och gör lite övningar, sammarbetsövningar och leker och vi är ute i närområdet i skogen och Byttorps IP, så vi gör mycket.

(Anna) – Hur många barn har du hand om?

(Thomas) – På vår avdelning är det kanske 65–70 inskrivna men en vanlig dag kanske vi är 45–50.

(Anna) – Om man jämför med en skolklass. Hur många går det i en vanlig skolklass nu för tiden?

(Linda) – Vi har max 25 barn i varje klass. På mellanstadiet så är det något färre elever i varje

klass men från förskoleklass upp till årskurs 3 så är det fullt, 25 stycken per lärare.

(Anna) – Är det svårt att ha så många barn på en gång då på fritids?

(Thomas) – Vi är fyra pedagoger som jobbar samtidigt så vi försöker dela upp det så bra som möjligt. Jag tycker att det funkar bra så jag tror att vi på Hestra Midgård har rätt så många vuxna per elev, så vi är nog lyckligt lottade på det sättet.

(Anna) – Fritids är ju också en del av skolan, att man har en del av läroplanen och ett undervisningsuppdrag. Hur jobbar ni med det?

(Thomas) – Vi har ju en utvecklingsgrupp som är fyra stycken från varsin avdelning där vi går igenom hur vi ska utveckla fritids för att få med läroplanen, så det jobbar vi kontinuerligt med.

(Anna) – Går det att ge något exempel från en dag där man kan få exempel på hur det lyser igenom i verksamheten?

(Thomas) – Det som jag pratade om innan om att barnen har större chans att påverka. Vi har fritidsråd där barnen får belysa det de tycker är bra och mindre bra och så får de komma med förslag på vad vi ska göra och så belyser vi det. ”Det är er tid nu, nu kan ni påverka vad ni vill göra på fritids.”

(Anna) – Varför vill du jobba på fritids?

(Thomas) – Jag tycker att det är barnens plats, deras tid. Deras möjligheter att träna på det sociala och jag tycker det är kul att ha en hjälpande hand och hjälpa på det sociala spelet som är minst lika viktigt - om inte mer viktigt - än matte, svenska och dylikt.

(Anna) – Vad är de stora utmaningarna?

(Thomas) – Det är väl egentligen de stora barngrupperna, det får jag lov att säga. Vi är lyckligt lottade men man märker ibland att det är lite väl många barn som ibland har lite speciella behov som är lite svåra att tillgodose alltid.

(Anna) – Ser du någon skillnad som rektor? Är det lättare att tillgodose barnens behov

i skolklasser jämfört med på fritids?

(Linda) – I och med att skolan är obligatorisk, så blir det ett annat ansvar för skolan att se till att de når målen. På fritids har man inte de målen uppsatta som skolan har. Därför kan jag nog säga att skolan blir mer prioriterad på det sättet. Men ett barn som är i behov av elevassistent, där ska vi inte bara se till skoltimmarna utan det barnet behöver säkert stöd på fritids också. Vi har ett uppdrag att se till att barnet har det bra hela dagen.

(Anna) – Vad är lärarens viktigaste uppdrag tycker du?

(Linda) – Det viktigaste uppdraget en lärare har är att se till att alla barn kommer härifrån med en fin ryggsäck med kunskaper för att kunna gå vidare i livet. Där har fritids ett jätteviktigt uppdrag just när det kommer till det informella lärandet. Man lär sig inte allting i skolan utan mycket lär man sig på fritids också. Hur man ska vara mot varandra och som vi pratade om innan, att kunskapen finns överallt i dag. Det är en väldig konkurrens från det digitala och internet. Lärarna ska stå för baskunskapen och internet ska komplettera, inte tvärtom. Men i dag är det mycket så att det som händer på nätet anses vara det rätta. Jag tycker också att lärarnas viktigaste uppdrag är att se till att barnen får en möjlighet att välja sitt liv med rätt kunskaper. Så att de förstår att jag kan bli vad jag vill och jag behöver inte hamna i ett fack bara för att jag har en viss bakgrund, utan med rätt hjälp och stöd så kan jag komma precis hur långt jag vill.

(Anna) – Vad säger du om lärarens viktigaste uppdrag?

(Thomas) – Tänker du på fritidspedagog eller lärare generellt?

(Anna) – Jag tänker både och.

(Thomas) – Jag håller med det Linda säger. Eftersom jag är inriktad mer på fritids och det sociala spelet och att man blir trygg i sig själv. Att man skaffar sig vänner och man ja, man utvecklas på det mänskliga planet, att man känner att man duger som man är. Det finns möjligheter om man vill och man får stöd och hjälp av vuxna som förebilder. Så tänker jag.

(Anna) – Väldigt hypotetiskt och en ganska svår fråga. Vad tror du skulle hända i samhället

utan lärare? Då menar jag lärare i fritidshem och förskollärare och alla typer av lärare.

(Thomas) – Jag tror många barn går miste om förebilder som de tyvärr kanske missar i det stressade samhället. Det blir inte så mycket vuxenkontakt och de goda samtalen. Det tror jag tyvärr.

(Anna) – Vad tror du skulle hända med samhället utan lärare?

(Linda) – Jag håller med Thomas om relationerna med vuxna. Det ser vi också med det digitala att det tar över, sociala medier till exempel, och att barn tycker om att ha vuxenrelationer med människor som de känner lyssnar och bryr sig. Det får de här i skolan oavsett om de är outbildade eller utbildade personer. De vuxna kontakterna är jätteviktiga. Lärare är jätteviktiga för samhället och det blir väldigt tydligt nu i de här tiderna där man har pratat om skolstängningar och så, att för de yngre barnen så är det ingen vinning att vara hemma utan man behöver lära sig på plats tillsammans och att skolans uppdrag är väldigt, väldigt viktigt.

(Anna) – Hur tror ni att skolan ser ut om 30 år?

(Linda) – Om 30 år hoppas jag att många ska vilja jobba i skolan, att det är ett hanterbart uppdrag, att man tycker att det är viktigt att utbilda vår framtid. Utan det kommer Sverige att stanna. Vi behöver bra lärare för alla barn, och alla som vill och kan och har möjlighet att söka till högskolan för att utbilda sig hoppas jag gör det.

(Anna) – Vad tror du? Hur ser fritids ut om 30 år?

(Thomas) – Jag hoppas ju också att det blir högre status. Det är ju ett av de viktigaste jobben vi har. Att utbilda till världsmedborgare om man säger så. Man vill ju vara optimist och tänka att det kommer att bli en högre status och då får vi nog hjälpas åt att bygga upp hela samhället på något sätt.

(Anna) – Tack så jättemycket båda två för att ni ville vara med.

(Linda) – Tack så mycket.

(Thomas) – Tack, tack.

(Anna) – Hejdå!

(Linda) – Hej, hej!

(Erik) – Spännande insikter från Hestra Midgårdskolan, en F-6 skola i Borås. Jag säger tack till Linda Brundin och Thomas Svensson och såklart till dig som har lyssnat. Missade du avsnitt ett om läraryrket så hittar du det på Spotify eller på webbsidan.

– Du har lyssnat på "Vad händer utan oss"-podden. En podcast från Högskolan i Borås. Jag som pratar heter Erik Norving. Jag har också skött det tekniska. Intervjun stod Anna Kjellsson för. Vill du veta mer om "Vad händer utan oss", gå in på hb.se/vadhanderutanoss. Vill du komma i kontakt med oss som gör podden, mejla till kommunikation@hb.se