Svensk ull på framfart genom ökad kunskap

– Genom att få in det cirkulära perspektivet kan ullproducenter se ullen som en resurs, snarare än en restprodukt och därigenom få en bättre precision på fåraveln för ökad kvalitet på ullen, säger Claudia Dillmann, projektledare för Cirkulära Yllekläder.

Varje år bränns och slängs över tusen ton svenskt fårull. Istället importerar företag ull för flera miljoner kronor. Projektet Cirkulära Yllekläder har bland annat kartlagt de möjligheter och brister som finns inom den svenska textilproduktionen för att på så vis skapa hållbara och cirkulära affärsmodeller. Genom att generera en rad branschöverskridande samarbeten, från fårbönder till konsumenter för att öka förståelsen och på så vis skapa synergieffekter.

För att ull ska ses som en värdefull råvara krävs det också att aveln inriktar sig mer på ullkvalitet än bara dess egenskaper. Idag görs ullmönstring (bedömning och gradering av fårets ull) enbart på ett fåtal raser som bäst stämmer överens med det behov som finns på marknaden.

Claudia Dillmann menar att mer ull än den som tas tillvara på idag kan användas kommersiellt genom nya verktyg och ett förändrat synsätt.

– Med hjälp av ullmikroskop som vi har införskaffat i projektet kan ullen på det levande djuret bedömas på ett enhetligt sätt. Genom resultatet av bedömningen väljs de djur ut som lämpar sig bäst för en framtida ullproduktion. Detta verktyg kan göra skillnad i aveln på kort sikt och det kan användas på alla får och ulltyper. Vi vill bidra till att ullmönstringen ökar både inom de vanliga raserna men också inom de till antalet större raserna, där stora mängder ull finns som kan användas kommersiellt, säger hon och fortsätter:

– För att få upp värdet på råullen krävs också en ökad kunskap om ullskörd och ullhantering. Projektet har därför tagit fram ett standardiserat utbildningsmaterial som vänder sig till både ullproducenter, fårklippare och ullhanterare/ullsorterare.

Hänsyn till hållbarhet i alla led

Projektet, som finansieras av Vinnova, har förutom en gedigen kartläggning också varit med och startat nätverket Swedish Wool Initiative, där drygt 40 representanter från både kläd- och inredningsindustrin ingår. Det är bland annat företag som Filippa K, PEAK performance, Houdini Sportswear, Gudrun Sjödén, Fjällräven och Åhlens som gemensamt diskuterar möjligheten att köpa in 2,5 ton svenskt ull för att utveckla kollektioner i materialet.

Tanken är att företagen ska samordna inköp och de första leden i sin ullprocessning, det vill säga sortering, insamling, logistik och tvätt. Målsättningen är att på ett miljövänligt sätt kunna producera nya hållbara ullprodukter i en cirkulär ekonomisk kedja, från råvara till slutprodukt.

– Vår ambition är att vi de närmsta två åren ska ha höjt den svenska ullanvändningen upp till 40%. Dels genom att nätverket har startat där före detta konkurrenter blir kollegor och dels genom den produktutveckling som skett under projektets tid, säger Claudia.

Linda Nydén, koordinator på Smart Textiles och projektet Cirkulära Yllekläder, är hoppfull inför framtiden.

– Svensk ull är en mycket potent framtidsfiber vilket gör att den knappast behöver blandas med andra material, utan kan stå för sig själv. Genom projektet har vi kunnat visa på många positiva delar i ullen som inspirerar företag att utnyttja denna fantastiska råvara. Företag har redan nu insett att de måste tänka hållbart.

– Under projektets gång har många av företagen som ingår i Swedish Wool Initiative tänkt om och förstått att många av de egenskaper som efterfrågas på marknaden redan finns inbyggda i ullfiber, berättar hon.

Projektet är nu avslutat, men med hjälp av nätverket och alla samarbeten har ett antal olika ylleplagg tagits fram för att visa på dess höga kvalitet och återvinningsbarhet. Under 2020/2021 väntas många företag i nätverket lansera helt ullbaserade kollektioner i samma anda.

Läs mer om projektet här!
Läs mer om Swedish Wool Initiative här!