Matilda går tredje terminen på Polisprogrammet vid Högskolan i Borås. Hon har en termin kvar innan hon börjar sin aspiranttjänstgöring. Och hon har inte stött på fördomar för att hon är kvinna som ska bli polis, varken på utbildningen eller utanför.

– Det är min uppfattning, det vill jag vara tydlig med. Någon annan kan ju så klart ha upplevt något annat, säger hon.

Polisyrket ses som traditionellt manligt och historiskt sett var det betydligt färre kvinnor som utbildade sig till polis. Matilda har dock aldrig tvekat på sitt yrkesval.

– Det är ett lockande yrke för mig då jag kommer att göra skillnad i det vardagliga mötet med andra människor. Att gå till jobbet och inte veta vad som ska hända under dagen känns också spännande för mig. Jag ser fram emot att arbeta i ett lag tillsammans med kollegor, säger hon.

Men hon förstår att verkligheten som hon och kollegorna kommer att möta stundtals kommer att vara tuff.

– Jag hade nog förväntat mig att utbildningen skulle vara mer fyrkantig. Jag trodde att jag var tvungen att ha en hård attityd för att klara det. Men jag fick ändra uppfattning ganska snabbt, säger hon.

– Det är ingen på utbildningen som försöker dölja sanningen för oss att yrket är tufft, men här på utbildningen tillåts vi göra fel för att lära oss. Syftet med vad vi övar på är tydligt och det läggs stor vikt vid det mentala, för vi vet att vi kommer att stöta på jobbiga situationer. Och då har jag fått verktygen under utbildningen för att klara av det, hoppas jag, fortsätter Matilda.

Hon har inte märkt av att någon på utbildningen bemöts annorlunda på grund av kön. Hon upplever att både studenter och lärare tycker att det är bra att det är en blandning av kvinnor och män på utbildningen.

– Personligen har jag kanske längre väg än vissa killar när det gäller den fysiska biten, jag är inte lika fysiskt stark. Men det gäller inte alla tjejer, många har redan den fysiska förmågan. För mig gäller det att träna och att öva på de fysiska metoder och tekniker vi lär oss, använder man dem så betyder inte muskelstyrkan lika mycket, förklarar hon.

Hur förbereder utbildningen er på verkligheten som poliser?

– Det är över förväntan. Övningarna är så mycket mer verkliga på utbildningen än vad jag hade trott. Sedan är det självklart ytterligare en grej att komma ut och göra jobbet i verkligheten. Men utbildningen har ett jättebra sätt att öva, det är verkligen utmanande.

Hon förklarar att hon nu i termin tre känner att hon kommit långt. Gruppen är samspelt och hon förstår hur kunskaperna har följt en röd tråd och byggts på ända från första terminen för att rusta studenterna så bra som möjligt för yrket.

Vad du tänker kring en jämställd poliskår?

– Jag anser att en jämställd poliskår är den bästa. Vi har alla olika förmågor, mixen är det som gör att man kan göra det bästa jobbet och jag har uppfattningen att det är en delad bild av de allra flesta. Det som saknas är etnisk mångfald, det är synd.

Vad har du för tips till andra som vill bli polis?

– Var ödmjuk och var dig själv. Vid Högskolan i Borås stöter man på jättebra lärare, jag blir lugn när jag hör dem förklara att de en gång varit oss. Man måste absolut kämpa under utbildningen, oavsett om man är kvinna eller man, eller vilken bakgrund man har, men man löser det om man vill. Jag vill också uppmuntra till att prata om de tankar som dyker upp, både innan och under utbildningen. Jag var inte jättebra på att ventilera i början men man behöver inte vara rädd för att öppna upp sig. Sedan finns inga hinder, är yrket för dig så kommer du lösa det!

Läs mer

Om Polisprogrammet