Huvudmeny

Anteckningsteknik

Att anteckna under föreläsningar och vid inläsning av litteratur skulle nog många säga är något som man bör eller måste göra. Vi är vana vid att sitta med papper och penna eller liknande elektronisk utrustning under möten och föreläsningar, det hör liksom till. Men hur ofta funderar vi över hur vi antecknar och hur vi använder de mödosamt nedplitade orden för att förbereda oss? Troligtvis inte så ofta. Med en genomtänkt användning av anteckningar kan dessa fungera som en god grund för repetition av det material som du behöver läsa in inför en tenta eller annan examination.

Två vanliga områden där studenter ofta antecknar är vid föreläsningar och vid inläsning av litteratur. I vissa fall kan du använda samma tips för olika anteckningssituationer men ibland är det olika.

Ofta antecknar studenter medan de läser texter ur kurslitteraturen eller direkt vid föreläsningen. Understrykningar i texten eller att skriva stolpar utifrån föreläsarens upplägg är vanliga sätt. Ett tips är att börja anteckna FÖRE inläsningen börjar. Detta fungerar som en förberedelse för hjärnan, den vänjer sig vid området och skapar ett fokus inför läsningen/föreläsningen. Du kan t.ex. utgå från och skriva ner vad du redan vet om det område som kursen eller kurslitteraturen handlar om. Du kan också tänka igenom vilka frågor du har till det området som du just ska börja studera. Vilket sätt som fungerar för dig måste du själv testa. Spara dessa anteckningar och återkom till dem när du kommit in i ämnesområdet. Har du fått svar på de frågor som du ställde inledningsvis och hur väl stämde listan över det som du redan visste med vad du nu vet om ämnet?

Här följer ytterligare tips:

  • Börja inte anteckna med en gång. Låt föreläsaren hålla sin inledning först. Då får du antagligen ledtrådar till vad det kommer att handla om.
  • Anteckna inte allt! Du är ingen stenograf. Identifiera kärnord och fyll sedan på hemma när du efterarbetar föreläsningen.
  • Använd bilder och symboler för att förklara begrepp och/eller förlopp.
  • Utveckla ett system för förkortningar.
  • Gör luftiga anteckningar. Lämna utrymme för kompletteringar när du efterarbetar anteckningarna. Ett sätt är att göra anteckningar på ena sidan i ett block och lämna motstående sida blank.
  • Om du läser flera kurser samtidigt så använd separata anteckningsblock. Då slipper du svårigheter att hitta vad som tillhör vilket ämne.
  • Läs varandras anteckningar för att upptäcka viktiga saker som ni missat.
  • Komplettera och/eller skriv rent dina anteckningar när du läser igenom dem hemma efter föreläsningen.

 

Det finns flera olika sätt att organisera dina anteckningar. Ett vanligt sätt som man ofta hänvisar till är Mind mapping eller tankekartor. Tankekartor kan användas både som förberedelse och som metod vid inläsning av litteratur. Vill du läsa mer om Mind mapping rekommenderar vi Tony Buzan, Lär dig speed reading, mind mapping och minnesteknik med Tony Buzan, 2008.

Andra sätt som nämns för anteckningsteknik är Cornellmetoden, Spaltmetoden och Dashmetoden. Läs mer här.

Vi vill också peka på möjligheten att använda tekniken genom att tala in sina anteckningar/sammanfattningar. Kanske passar det dig att efter att ha läst ett kapitel eller ha lyssnat till en föreläsning spela in en sammanfattning som du kan återkomma till.

Förhoppningsvis hittar du något här som kan fungera för dig. Våga pröva och ge de olika metoderna en chans!