Hos många arter finns det olika alternativa sätt att fortplanta sig. Till de mer kända hör att dominanta hanar bygger bo, uppvaktar honor och tar hand om äggen medan sneakerhanar ”smyger” sig inpå ett lekande par och sprider mjölke. Det senare kallas parasitisk parning, eller sneaking, och leder till spermiekonkurrens. Hos den i Sverige vanliga smörbulten sandstubb (Pomatoschistus minutus) finns det just dominanta bohållande hanar och sneakerhanar.

Hos sandstubben vet vi att spermierna är lokalt anpassade efter salthalt och hanarna har svårt eller inte möjligt att fortplanta sig i ”fel” salthalt trots att de bygger bo, uppvaktar honor och leker (Svensson et al., 2017). Äggen kläcks helt enkelt inte då spermierna inte befruktar äggen i en annan salthalt än den hanen härstammar från, även om han gått många månader i den nya salthalten (Svensson et al., 2017). Skulle en sneakerhane från ”rätt” salthalt sprida mjölke i boet borde äggen kläckas. En hane kan inte känna igen ägg han själv har befruktat och kan även ta hand om en annan hanes ägg om de byts ut (Lissåker and Svensson, 2008; Svensson and Kvarnemo, 2007).

Hur parasitisk parning påverkar rekrytering till populationen är en fråga som har fått mycket liten uppmärksamhet vetenskapligt. I sin förlängning kan detta påverka populationens förmåga att klara förändringar (resiliens) och möjlighet att anpassa sig lokalt. Jag kommer att undersöka hur sneaking påverkar kläckningsgrad och rekrytering av nya individer till populationen. Med salthalt som miljöfaktor undersöker vi detta hos den inhemska fisken sandstubb. Studien är en förlängning av Svensson et al. 2017 (Svensson et al., 2017) men i detta projekt inkluderar vi även sneakerhanar.

Den invasiva svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) sprider sig längs med våra kuster och ”knackar på dörren” till våra sötvatten där den ännu inte har börjat sprida sig. Även för den svartmunnade smörbulten vet vi att spermierna är lokalt anpassade efter salthalt (Green et al., 2021) och att det är genetiska skillnader mellan individer som lever i olika salthalter i Göteborgs hamn (Green et al., 2023). Påverkar spermiekonkurrens den svartmunnade smörbultens möjlighet att anpassa sig lokalt och sprida sig in i nya miljöer? Mina studier av hur fortplantningstaktiker påverkar rekrytering kommer vara användbara för att bättre förutsäga invasiva arters geografiska spridning till nya miljöer och potentiellt kan detta även kan ge bättre förvaltningsplaner. Pilotstudier på den svartmunnade smörbulten kommer genomföras under projektets gång.

Referenser

• Green L, Faust E, Hinchcliffe J, Brijs J, Holmes A, Orn FE, Svensson O, Roques JAC, Leder EH, Sandblom E, Kvarnemo C, 2023. Invader at the edge - Genomic origins and physiological differences of round gobies across a steep urban salinity gradient. Evol Appl 16:321-337. doi: 10.1111/eva.13437.
• Green L, Niemax J, Herrmann JP, Temming A, Behrens JW, Havenhand JN, Leder E, Kvarnemo C, 2021. Sperm performance limits the reproduction of an invasive fish in novel salinities. Divers Distrib 27:1091-1105. doi: 10.1111/ddi.13258.
• Svensson O, Gräns J, Celander MC, Havenhand J, Leder EH, Lindström K, Schöld S, van Oosterhout C, Kvarnemo C, 2017. Immigrant reproductive dysfunction facilitates ecological speciation. Evolution 71:2510-2521. doi: 10.1111/evo.13323.
• Lissåker M, Svensson O, 2008. Cannibalize or care? The role of perceived paternity in the sand goby, Pomatoschistus minutus. Behav Ecol Sociobiol 62:1467-1475. doi: 10.1007/s00265-008-0576-6.
• Svensson O, Kvarnemo C, 2007. Parasitic spawning in sand gobies: an experimental assessment of nest-opening size, sneaker male cues, paternity, and filial cannibalism. Behav Ecol 18:410-419. doi: 10.1093/beheco/arl098.