Barnens talspråksutveckling studeras genom en bedömning av deras förståelse och produktion av berättelser. Den teoretiska utgångspunkten är ett socio-kognitivt ramverk som betonar samspelet mellan socio-kulturell kontext, kommunikativa strategier och kognitiva processer vid inlärningen av ett språk. Det har sedan lång tid också förekommit en debatt om undervisningsideal - explicit eller implicit instruktion - i forskning om undervisning och (språk)lärande. Dimensionen utvärderas i detta projekt genom de två olika interventioner som planeras. De deltagande barnen är i åldern 4–5 år vid projektstart och totalt ingår ca 150 barn från sju olika förskolor i studien. Projektet tillämpar både kvalitativ och kvantitativ metod genom studiet av den praktik där interventionerna utförs och av kartläggningar av barns språkliga, narrativa förmåga. På så vis har projektet en tydlig tvärvetenskaplig ansats, vilket också speglas i projektgruppens sammansättning.