Strax efter pandemins oväntat hastiga framfart riktades världens ögon mot forskare och läkemedelsbolag. Det visade sig att de snabbare än någonsin tidigare kunde hitta nya lösningar. Ett kinesiskt forskarteam kartlade SARS-CoV-2-virusets RNA-genom på en månad. Matematiker över hela världen skapade föränderliga modeller för epidemins utveckling samtidigt som forskare inom olika naturvetenskapliga discipliner utvecklade läkemedel och vaccin snabbare än någonsin.

Var det här den breda massan fick upp ögonen för vikten av vetenskap i allmänhet och naturvetenskaplig forskning i synnerhet? Det tror Anita Pettersson. Hon är biträdande professor inom energiteknik på Högskolan i Borås, och ansvarig för de internationella masterprogrammen i resursåtervinning.

– På sätt och vis var det ”tur” att pandemin kom när den kom. Flera läkemedelsföretag låg så långt fram i sin forskning på nya vacciner och mediciner att det gick snabbare än någon förväntat sig. Det är helt klart imponerande, och det har nog bidragit till att intresset för naturvetenskapliga utbildningar har ökat.

Men det är inte bara pandemin som riktat ljuset mot vetenskap i kemi, biologi och matematik. Den frekvent rapporterade klimatkrisen har också skapat ett intresse för naturvetenskaplig forskning. Anita Pettersson har forskat i samförbränning av avfall i många år. Just nu undersöker hon avloppsslammets påverkan på jord- och skogsbruk. I nuläget medför den nämligen en rad miljö- och hälsorisker.

– I Sverige producerar vi en väldig massa avloppsslam varje år och sprider den sedan som gödsel för att återföra fosfor till marken. Men i det här slammet finns inte bara fosfor utan även kadmium och andra tungmetaller som är dåliga för miljön. Därför behöver vi ren fosfor.

På frågan om Anita Pettersson kan se en liknande global kris som vid pandemin för sitt forskningsfält menar hon att det visserligen är en kris, men att den inte går lika snabbt.

– Om vi inte har någon fosfor att tillgå kommer vi att få mindre skördar och därmed mindre mat. Och om vi tvingas använda den smutsiga fosforn kommer den på sikt att göra oss sjuka. I Sverige köper vi bara fosfor som är bruten i Finland, de har den renaste fyndigheten i världen. Men den marockanska fosforn, som står för 70 procent av fyndigheterna i världen, har redan blivit mycket mer förorenad. De rika länderna köper den rena fosforn och de fattiga får den smutsiga. Njursvikt är ett av de hälsohot som det medför, säger Anita Pettersson.

Hennes intresse för naturvetenskap var stort när hon stod i startblocken inför att börja studera. Hon ville bli ingenjör, lösa de stora energifrågorna och började på programmet Elkraft och värme vid Högskolan i Borås. Även om hon ser de stora utmaningarna världen står inför i dag när det kommer till klimat och energi, så vidhåller hon att hon är optimist. Och att hon gläds över att unga människor brinner för hållbarhetsfrågor.

–  På Högskolan i Borås har vi sett ett ökat intresse för våra naturvetenskapliga program. Många drivs av ett genuint miljöintresse och flera har tänkt sig en forskarkarriär. Men ännu roligare är att de här ämnena har blivit heta, även för de yngre. Fler ser hur viktig naturvetenskapen är och vill vara med och påverka.