Att enkelt kunna förklara din forskning för andra som inte är experter på ämnet gör att dina resultat når utanför akademin och underlättar när du till exempel söker samarbetspartners. Det kan röra sig om att presentera hur forskningsresultaten kan komma till nytta för näringslivet eller en viss profession, skriva en artikel i ett populärvetenskapligt magasin eller förklara forskningen för media.

Checklista

• Fundera över vilka du riktar dig till och vad de har för förkunskaper. 
• Utgå från syftet och vilket budskap som är viktigast.
• Välj en intresseväckande rubrik.
• Det viktigaste först – gärna i en ingress.
• Förklara varför din forskning och resultaten sticker ut och vad de eventuellt kan användas till. 
• Fundera över facktermer – behöver de förklaras, förenklas, illustreras eller tas bort?
• Fundera över vilka visuella hjälpmedel du kan använda.
• Be någon som inte är insatt att läsa och ge ärlig feedback.

Vem ska läsa och varför?

Innan du börjar skriva är det viktigt att fundera över din målgrupp. Vem ska läsa din text? Vad har din läsare för förkunskaper om ditt område, och vad i din forskning är intressant för just den målgruppen? Är din text riktad till allmänheten i stort, är ett vanligt tips att föreställa sig mottagaren som en gymnasieelev. Fundera över vilka förkunskaper gymnasieelever har om ditt ämne och vilka kulturella referenser de kan tänkas ha och anpassa sedan ditt innehåll därefter.

En annan strategi är att utgå från att mottagaren har samma allmänbildningsnivå som dig själv, fast med andra expertkunskaper. Även här får du fundera över vilka förkunskaper målgruppen har. Oavsett vilken specifik målgrupp du väljer att rikta dig till är det viktigt att tänka på att du vänder dig till andra som inte är experter på ämnet. Anpassa innehåll och språk utifrån det. Våga förenkla! 

En bra rubrik väcker nyfikenhet

För att lyckas sprida din forskning behöver du fånga andras uppmärksamhet. En intresseväckande rubrik kan se ut på många olika sätt men generellt ska den ska vara kort, ungefär 5–10 ord, utformad som en hel mening och enkel att förstå. Det innebär att det inte finns utrymme för facktermer som kräver förklaring. Rubriken ska locka till vidare läsning men så klart inte lova mer än vad den resterande texten har täckning för.

Exempel på en rubrik

Forskningsprojektet Hållbara svamptextilier: Ett nytt tillvägagångssätt för återanvändning av matavfall skulle kunna presenteras med följande rubrik i ett populärvetenskapligt sammanhang: Matsvinn + svamp = världsunika material.

Disposition – det viktigaste först

För att nå fram med ditt budskap är det lämpligt att ha det viktigaste först i sin text. Vad är då det viktigaste i det här sammanhanget? Jo, det är de mest betydelsefulla resultaten, varför de sticker ut och hur de kan tillämpas praktiskt. Genom att sätta resultaten i ett större sammanhang och visa vad de kan användas till hjälper du läsaren att förstå budskapet.

I ingressen lyfter du fram det som är mest intresseväckande för de läsare du vänder dig till. Det kan vara de mest centrala idéerna och resultaten eller frågor som den efterföljande texten sedan besvarar. Målet är att väcka intresse och nyfikenhet så att läsaren vill fortsätta läsa resten av artikeln. En ingress är vanligtvis 2–3 meningar, och precis som i rubriken bör du undvika svåra begrepp eller fackuttryck som läsarna inte kan.

I den akademiska världen är metodavsnittet detaljerat för att forskningen ska granskas vetenskapligt och metoden kunna upprepas. Men i populärvetenskaplig text är fokus i stället på forskningsresultaten samt den praktiska tillämpningen av nämnda resultat. Det innebär inte att du helt ska utelämna hur forskningen har gått till. Att förklara hur du har kommit fram till dina resultat är viktigt för trovärdigheten och förståelsen för hur forskning går till.

Tänk på att dispositionen skiljer sig mellan populärvetenskapliga och akademiska texter, där de sistnämnda ofta har striktare formalia. Det är därför bra att välja den disposition som bäst passar den aktuella populärvetenskapliga genren, dina läsare samt ditt syfte och budskap.

Exempel på ingress

Skillnaderna i inkomst mellan olika bostadsområden blir bara större. Utvecklingen syns allra tydligast bland personer som har barn. Det framgår av en studie, där forskarna också konstaterar att inkomstskillnaderna ökar snabbare i Sverige än i något annat OECD-land.

Se upp med facktermer

Många facktermer som är självklara för dig och dina kollegor, är inte sällan obegripliga för utomstående. Riktar du dig till läsare som inte måste läsa din text, har de i allmänhet ganska litet tålamod för svåra texter. Fundera därför över vilka fackuttryck, tekniska detaljer och liknande som behöver vara med, och när du i stället kan välja ord som fler förstår. I de fall du måste använda fackuttryck, är det viktigt att de förklaras. Var inte rädd för att förenkla!

Om en fackterm behöver förklaras eller förenklas, fundera över hur du gör det på ett lättillgängligt sätt. Går det att illustrera eller med hjälp av andra visuella hjälpmedel konkretisera forskningen för läsaren? Att konkretisera abstrakta fenomen eller komplicerade forskningsdata hjälper läsaren att förstå.

Är du osäker på om texten går att förstå för din tilltänkta läsare? Låt någon du känner – inte en forskarkollega! – läsa.

Presentera muntligt

Den här guiden är i första hand inriktad på populärvetenskapligt skrivande, men det är också viktigt att kunna presentera sin forskning muntligt. En rekommendation är du bryter ut ett övergripande budskap eller en kärnidé ur din forskning som sedan ska genomsyra din muntliga presentation. Utifrån budskapet bör din presentation innehålla en problemformulering, din lösning på problemet samt hur lösningen kan komma till nytta.

Fundera också på om du kan konkretisera delar av presentationen med hjälp av visuella hjälpmedel så som rekvisita, film, bilder eller liknande. Visuella hjälpmedel kan användas för att tydliggöra och konkretisera till exempel forskningsdata eller statistik.

Läs mer

• Brändén, Henrik. (2021). Populärvetenskapens poetik och retorik: om konsten att förklara. Lund: Celanders förlag
• Linton, Magnus. (2019). Text & stil. Om konsten att berätta med vetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
• Pelger, Susanne. (2007). ”Konsten att bli populär”. S.22–28. I: Kommunikation för naturvetare. Lund: Studentlitteratur.
• Sahlman, Anders. ”Förklara din forskning på fyra minuter!”. Se filmen på YouTube