Denna fördjupade studie bidrar till en bättre förståelse om dynamiken i att förhandla om professionell jurisdiktion till forskning ur universitetsbibliotekaries perspektiv. Denna kvalitativa fallstudie består av 24 kvalitativa semistrukturerade intervjuer, 32 inspelade icke-deltagande observationer och tio officiella universitetsbiblioteksdokument, samlade på ett svenskt universitetsbibliotek med tre avdelningsbibliotek under 2016.

Den analytiska ramen är baserat på Abbotts (1988) system av professioner. Den fokuserar på förändringar i professionellt arbete. Alla professioner antas ha en stark eller svag kontroll över en eller flera jurisdiktioner. Dessa beskrivs som en professions exklusiva rättigheter till ett arbetsområde, inklusive rätten att bestämma över arbetets innehåll och relevant kunskap. Den grundläggande tanken är att jurisdiktioner förändras genom ständigt förhandlande som resulterar i starka eller svaga överenskommelser över kontrollen av jurisdiktioner på arbetsplatser. I system av professioner ingår även störningar i att förhandla jurisdiktion. Störningarna kan vara interna eller externa för en profession, t.ex. ny kunskap, organisation och teknik.

Resultaten visade att utvecklingen av bibliotekstjänster för forskare var en tvetydig och komplicerad arbetsuppgift som påverkades av flera begränsningar som hanteras  olika av universitetsbibliotekarier. Begränsningarna handlar om uppgiftsbeskrivningen, organisationen, ledningsstöd på olika nivåer, kommunikation, universitetsbibliotekariers färdigheter, kompetenser och ambitioner. Resultaten visade att universitetsbibliotekarier har potential att närma sig forskningsjurisdiktion, dock verkar det finnas disciplinära skillnader. Universitetsbibliotekarier vid ett naturvetenskaplig och medicinskt bibliotek verkar ha mer uppenbara möjligheter att närma sig forskningsjurisdiktion än universitetsbibliotekarier vid humaniora och konsthistoriska bibliotek eller samhällsvetenskapliga bibliotek. I förhandlingarna om jurisdiktion framkom konflikter mellan universitetsbibliotekarier och universitetsbiblioteksledningen på olika nivåer. Studien bekräftar också att tillgång till informationsresurser fortfarande är en stark jurisdiktion för universitetsbibliotekarier. Dessutom stärker nya och kommande uppgifter relaterade till tillgång, t.ex. digitalisering, jurisdiktionen ytterligare och framstår som en språngbräda för att förhandla forskningsjurisdiktion. Studien visade också ett behov av att analysera professionens eget arbete. Därtill framkom kommunikation och informationsspridning som en organisationsstörning, inte tidigare beaktats i Abbotts system för professioner.

Till forskarens publikationer i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)

Avhandlingstitel

Academic librarianship in flux: The dynamics of negotiating professional jurisdiction