Den globala klimatkrisen aktualiserar inte enbart naturvetenskapliga och politiska frågor, utan också etiska, existentiella och pedagogiska dimensioner. Inom praktisk teologi och religionsdidaktik har klimatförändringar därför blivit ett växande forskningsområde där frågor om moralisk bildning, hopp och ansvar står i centrum. Detta projekt syftar till att utveckla ett nordiskt perspektiv på dessa frågor genom att förena teologisk reflektion, utbildningsvetenskap och klimatrelaterad forskning.

Projektet utgår från tre centrala tematiska områden som belyser hur klimatfrågor tar form i nordiska sammanhang.

För det första analyseras relationen till naturen i Norden, där landskap och naturresurser historiskt har rört sig mellan att förstås som heliga miljöer och som ekonomiska resurser. Denna spänning aktualiserar teologiska och etiska frågor om förvaltarskap, ansvar och människans relation till den mer-än-mänskliga världen.

För det andra lyfter projektet fram urfolks perspektiv i Sápmi och Inuit Nunangat. Samiska och inuitiska kunskapstraditioner erbjuder alternativa sätt att förstå relationen mellan människor, land och klimat. Dessa perspektiv har stor betydelse både för klimatforskning och för religionsundervisning, inte minst i arbetet med rättvisa, dekoloniala perspektiv och relationell ekologisk etik.

För det tredje behandlas kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhetsfrågor i Arktis och Norden. Smältande isar, nya handelsvägar och ökade geopolitiska spänningar aktualiserar frågor om militarisering, naturresurser och ekologisk sårbarhet. Detta skapar nya pedagogiska och teologiska utmaningar kring fred, hållbarhet och globalt ansvar.

Genom att integrera dessa tre teman utvecklar projektet ett nordiskt ramverk för klimatrelaterad undervisning inom praktisk teologi och religionsdidaktik. Arbetet genomförs i nära samverkan mellan forskningsmiljöer i Sverige och Danmark och bidrar till att stärka nordiskt samarbete kring klimat, religion och utbildning.

Projektet genomförs i samverkan med Teologiska fakulteten vid Köpenhamns universitet, där projektledaren är gästforskare under perioden april–juni 2026. Projektet är finansierat av Högskolan i Borås.