Många djur- och växtarter är evolutionärt anpassade till dygnets naturliga ljusvariationer, där månen utgör nattens främsta ljuskälla. Människans behov av trygghet har dock lett till en ökad användning av artificiellt ljus, vilket i praktiken förkortar eller helt eliminerar nattens mörker.

Belysningsplanering har hittills främst utgått från människan, medan djurens behov ofta förbisetts. Fladdermöss är särskilt känsliga, med visad negativ påverkan på deras rörelsemönster och populationsstorlek.

Effekterna av artificiellt ljus på biologisk mångfald har fått större uppmärksamhet på senare år, men mer kunskap behövs. I städer är bevarad natur eller grönområden viktiga som ekologiska korridorer och öar i den barriär staden annars utgör. Stadsnära och tillgänglig natur underlättar för människor som lever i staden att få uppleva biologisk mångfald.

Under studiens första år utvärderar vi konventionell LED-belysning med kall färgtemperatur och hög ljusintensitet och jämför den sedan under år två med ny belysning med varmare ljusfärg, lägre ljusnivå och avskärmning av spilljus. Vi kommer inventera fladdermöss och insekter, mäta ljusparametrar och spilljus samt genomföra intervjuer med användare av parkvägen om deras upplevelse av trygghet och tillgänglighet.

Studien förväntas belysa målkonflikter mellan människors trygghetsbehov och djurlivets ekologiska krav, men också visa på möjliga synergier. Resultatet av jämförelsen mellan konventionell och anpassad belysning, dvs huruvida den anpassade belysningen fungerar i fråga om platsens tillgänglighet, upplevd trygghet och ett mindre påverkat djurliv, kan tillämpas i framtida planering av urbana grönområden.