Magnus Levinsson

Min forskning präglas av ett kritiskt och analytiskt perspektiv som syftar till att förstå hur strukturella förändringar och olika styrningslogiker inom skolans och lärarutbildningens område påverkar lärares professionella kunskaper och arbetsvillkor. Samtidigt tar min forskning också utgångspunkt i ett aktörsperspektiv med en praktiknära orientering som avser att bidra till utveckling av både vetenskaplig och pedagogisk praktik.

Min forskning spänner över tre huvudsakliga områden: (i) Evidensbasering och systematiska översikter; (ii) Skolutveckling och lärares professionella utveckling; samt (iii) Lärarutbildning och policyreformer. 

Evidensbasering och systematiska översikter

Mitt avhandlingsarbete fokuserade på evidensrörelsen inom utbildningsområdet med särskilt fokus på dess konsekvenser för pedagogisk forskning och yrkesverksamhet. Därefter utvecklades mina vetenskapsstudier mot att särskilt fokusera teori- och metodfrågor i genomförandet av systematiska översikter. Genom flera studier har jag undersökt olika metoder för att syntetisera forskning inom utbildnings- och skolområdet. 

Mina vetenskapsstudier innefattar även användningen av forskning – inklusive vad som räknas som användbar respektive oanvändbar forskning – samt hur den förflyttas och omformas av olika aktörer som verkar inom och mellan olika rekontextualiseringsfält inom skolans område med konsekvenser för undervisning och lärare.

Skolutveckling och lärares professionella utveckling

Min forskning rör också frågor om skolutveckling och lärares professionella utveckling. Jag har bland annat analyserat hur lärares kompetensutveckling har påverkats av strukturella förändringar inom utbildningssystemet. Särskilt har jag undersökt hur decentraliserings- och marknadsreformer har påverkat lärares kompetensutveckling, där ett viktigt fynd är att även statsbidrag och skolmyndigheter bidrar till att privata aktörer ges utrymme. 

Forskning inom detta område har också av ett tydligt aktörsperspektiv med en praktiknära orientering. Jag har varit involverad i en handfull projekt som baseras på så kallade didaktiska utvecklingsdialoger, där forskare och lärare på olika utbildningsnivåer gemensamt utforskar och hanterar didaktiska problem i undervisningen. 

Lärarutbildning och policyreformer

Jag har även bedrivit forskning om lärarutbildning, bland annat med fokus på hur neoliberala strömningar har förändrat lärarutbildningen. Min forskning visar exempelvis hur den vetenskapliga förankringen i lärarutbildningen har försvagats genom sådana reformer och hur införandet av new public management har skapat en marknadsorienterad styrning där externa parter har fått ett allt större inflytande över både innehåll och genomförande. 

För närvarande är jag engagerad i ett forskningsprojekt om Teach for All (TFA), där jag tillsammans med forskare från Sverige, England och Danmark undersöker hur alternativa lärarutbildningsmodeller, baserade på TFA-konceptet, påverkar lärarutbildningen och lärarprofessionen i de medverkande länderna. 

Forskningsprojekt

2025 – Teach For All: Bringing the American Dream of Teacher Education to Sweden, Denmark, and the United Kingdom. Projektet baseras på komparativa studier, där forskare från Sverige, Danmark och Storbritannien undersöker hur alternativa lärarutbildningsmodeller baserade på Teach For All-konceptet påverkar lärarprofessionen och lärarutbildningens struktur i de tre medverkande länderna.

2019–2024 Fakturan, Fortbildningen och forskningen (dnr. 2019-03828). Finansierat av Vetenskapsrådet. Huvudsökande: Anita Norlund. Huvudansvarig för arbetspaket 1 som rörde analyser av fakturor för lärares kompetensutveckling i tre kommuner. Projektets övriga arbetspaket innefattade intervjuer med lärare och rektorer, samt nätverksanalyser av involverade aktörer.

2019–2024 Komparativ didaktik och professionell utveckling. Finansierat av Vetenskapsrådet. Huvudsökande: Jonas Almqvist. Projektet syftade till att etablera ett internationellt nätverk som ska åstadkomma komparativ forskning rörande frågor om didaktik och professionell utveckling.                     

2018–2020 Inkluderande lärmiljöer. Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (IFOUS). Finansierat av IFOUS medlemskommuner. Projektledare: Elisabeth Persson och Lill Langelotz. Ansvarig för delstudien ”Lärandematriser för alla?”.

2017–2018 Översikter av utbildningsvetenskaplig forskning: epistemologiska, sociala och politiska effekter. Finansierat av Vetenskapsrådet. Huvudsökande: Ingemar Bohlin. Ansvarig för delstudien ”Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet”.

2017–2018 Samverkansmodell asylsökande och nyanlända: samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Götene/Karlsborgs kommun. Finansierat av Forskningsrådet för interkulturell dialog, Göteborg. Projektledare: Kennert Orlenius. Ansvarig för fenomenologisk studie av asylsökandes och nyanländas erfarenheter av så kallade ”mötesplatser” i Götene, Karlsborg och Undenäs.

2015–2016 Följeforskningsuppdrag rörande inkludering och kollegialt lärande i Mölndals stad. Finansierat av Mölndals Stad och Högskolan i Borås. Ansvarig forskare tillsammans med Lill Langelotz.

2014–2015 Vetenskapsrådets SKOLFORSK–projekt. Finansierat av Vetenskapsrådet. Projektledare för projekt 1: ”Kartläggning och sammanställning av forskning i Norden”. Projektet syftade till att utforska vilka metoder för kartläggning och syntes av forskningsresultat som används av myndigheter och andra så kallad mäklarorganisation inom medicin, socialt arbete och utbildning i Norden, samt att utvärdera formatens relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag kring systematiska översikter.

Till forskarens publikationer i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)