Projektet syftar till en fördjupad förståelse för lärares kompetensutveckling och undersöker flera aspekter av denna företeelse. En aspekt handlar om vilken kompetensutveckling som erbjuds lärare och utgår delvis från fakturor som begärs in från de tre kommuner som är utvalda för projektet.

En annan aspekt berör vad kompetensutveckling betyder för lärares professionella lärande. Här är fokusgruppsintervjuer med lärare på grundskola och gymnasium ett viktigt metodologiskt redskap. Ytterligare en aspekt relaterar till vem som har makten över kompetensutvecklingen och vad som kännetecknar beställare och utförare.

När det gäller beställare studeras exempelvis vad som räknas som vetenskap för dessa. När det gäller utförare studeras i sin tur vilka vetenskapliga fält dessa representerar och vilken vetenskaplig kompetens de har. De tre valda kommunerna har olika kännetecken när det gäller befolkningsmängd, område (stad/landsbygd), antal skolor, antal friskolor och behöriga lärare. Det gör det möjligt att studera platsspecifika förhållanden och deras relation till kompetensutveckling. Ett sådant perspektiv genomsyrar hela projektet som för övrigt har ett innovativt upplägg med start i faktiska lokala fakturor som sedan sparas och placeras i lokala och globala nätverk av kompetensutvecklingsaktörer.

Projektet motiveras av flera omständigheter, bland annat av förändrade villkor i form av kommunaliseringen och friskolereformen som tillåter att kompetensutvecklingsbeslut tas på kommunal nivå och/eller av respektive rektor. Studier visar att dessa beslut ibland vilar på tveksam grund och att den vetenskapliga nivån på erbjuden och/eller påtvingad kompetensutveckling kan ha låg vetenskaplig grad eller bristfällig relevans för lärare. Mer kunskaper om detta är särskilt viktigt i en tid då svårigheter med lärarrekrytering i högsta grad är ett påtagligt samhälleligt problem och då avhoppen från läraryrket är många.

Projektet utgår därtill från att det finns snåriga nätverk av kompetensutvecklingsaktörer som konkurrerar om tid och pengar och att dessa nätverk behöver belysas och granskas. Här ingår inte bara marknadiserade aktörer i form av företag utan det tycks också finnas en marknad kring statliga program som Läslyftet och Mattelyftet, program som implementeras av svenska lärosäten. Sedan 2010 råder en ny skollag om att undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket ytterligare motiverar nyttan av studier på kompetensutvecklingsområdet. 

Resultaten av projektet kommer att bidra till att beslut kan tas på mer välinformerade grunder och stöder myndigheter, organisationer, den offentliga sektorn, kommunala beslutsfattare med flera. En ytterligare effekt är att nya insikter i lärares vardag kan stödja dem att ställa kritiska och konstruktiva frågor relaterade till kompetensutveckling. Resultaten kommer också att vara till nytta för akademin, dels för att många kompetensutvecklingsaktörer hör hemma där, dels för att projektet berikar pedagogisk forskning metodologiskt och teoretiskt.