Avslutade projekt
Bevekelsegrunder vid placeringar av barn och unga
Avslutat 2025
I det här projektet undersöks hur det går till vid bedömningar om placeringar av barn och unga och vilka omständigheter som egentligen får betydelse för om, var och när ett barn placeras. Frågorna har utforskats organisationsetnografiskt genom deltagande observationer, intervjuer och dokument. Utöver det har statistik kring kommunernas orosanmälningar och placeringar samlats in och validerings-workshops har genomförts i alla medverkande kommuner. Projektet initierades av verksamhetschefer inom Sjuhäradsregionen som noterat en period av ökat tryck på Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (snabbt ökande antal orosanmälningar och hög komplexitet i ärenden), organisatorisk instabilitet (såsom personalomsättning) och svårigheter att hitta placeringsalternativ som uppfattas hålla kvalitet (bland annat genom flera placeringssammanbrott).
Belysningen av arbetet med placeringar och dess utmaningar i Sjuhäradsregionen låg till grund för mer operativa frågeställningar som verksamhetscheferna arbetade med parallellt med forskningen. En prioriterad fråga var att identifiera områden för ökad samverkan mellan kommunerna gällande både familjehems- och institutionsplaceringar och att hitta alternativ till att göra placeringar. Projektet pågick mellan 2022 och 2024.
En övergripande slutsats är att socialsekreterare resonerar påfallande lika om när och var de föreslår en placering i teorin, men att utrednings- och bedömningsarbete samtidigt kantas av stor komplexitet, föränderlighet och många osäkerhetsfaktorer. I kontrast till vanliga antaganden om att lokala bedömningskulturer och varierande placeringströsklar kan förklara varför kommuner placerar olika mycket och i olika former, visar projektets resultat hur det inte bara är överväganden om barnets bästa som blir betydelsefulla, utan att även politiska beslut, lokal organisering och organisatoriska förändringsprocesser kan bli utslagsgivande. I varje enskilt fall blir en unik kombination av omständigheter på individ- (barnets och föräldrarnas samtycke), organisations- (budget och ålderskategoriseringar) och struktur- (utbud och tillgänglighet) nivå utslagsgivande för om och var ett barn placeras. Bristen på familjehem och ”bra” HVB-hem, samt dynamiken kring kommunala och privata familjehemsaktörer som idag konkurrerar om familjehemmen, är en särskilt framträdande omständighet med genomgripande konsekvenser för vilka placeringar som blir möjliga.
Projektets resultat finns publicerade i tre vetenskapliga artiklar och en sammanfattande rapport.
Vetenskapliga artiklar:
Osäkerhet vid placeringar av barn - om individers, organisationers och marknaders föränderlighet. Socialvetenskaplig tidskrift, 2026
Projektledare: Teres Hjärpe
LEVA-projektet
Avslutat 2025
LEVA-konceptet har som huvudsaklig målsättning att skapa en meningsfull vardag för boende på vård- och omsorgsboenden. Centralt i sammanhanget är att stärka personalens yrkeskunskap för att på så vis bidra till en meningsfull och stimulerande miljö för de boende. Projektet bedrivs för närvarande i Ulricehamns kommun.
Projektledare: Goran Puaca och Margareta Carlén
Brukardelaktighet och brukarinflytande: Sociala omsorgsförvaltningen i Borås stad
Avslutat 2025
Projektet fokuserar på brukarinflytande och brukardelaktighet för och med personer med funktionshinder. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur brukarinflytande och brukardelaktighet, både som individuell och kollektiv praktik, med personer med funktionshinder kan samskapas i praktiken. Projektet genomför fokusgruppsdiskussioner och intervjuer med brukare, medarbetare och chefer på Sociala omsorgsförvaltningen.
Projektledare: Erik Eriksson
Organisering av digital inkludering
Avslutat 2024
Studien belyser organiseringen av en insats för digital inkludering för äldre i Borås stad. I studien genomförs intervjuer med politiker, tjänstemän och seniorer som deltagit i insatsen i syfte att belysa vad som påverkar utformningen och utfallet av arbetet. Projektet genomförs i nära samarbete med styrgruppen för FoU Sjuhärad och berörda tjänstemän i Borås stad.
Projektledare: Julia Carlsson
Värdeskapande hemtjänst
Avslutat 2022
Projektet följer hemtjänsten i Borås och det förändringsarbete som sker där under namnet ”Värdeskapande hemtjänst”. Syftet med studien är att få fram mer kunskap om hemtjänstens villkor.
Projektet är en fortsättning på förstudien Berättelser om arbetsvillkoren i hemtjänsten i Borås stad.
Fokus på LSS – förändringsarbeten i Tranemo och Vårgårda
Avslutat 2022
Projektet undersöker hur brukare och yrkesgrupper inom särskilt boende och daglig verksamhet upplever sin vardag/arbetsvardag i relation till de förändringar denna verksamhet befinner sig i. Utifrån boende, arbete och fritid undersöks pågående förändringsarbeten i Tranemo och Vårgårda.
Anhörigas vardag och möte med anhörigstöd
Avslutat 2022
Anhörigas vardag och möte med anhörigstöd är ett forskningsprojekt som finansieras inom FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS). Projektet är ett samarbete mellan forskare i FoUS och anhörigkonsulenter i nätverket BoRNA (Boråsregionens nätverk för anhörigstöd).
I det här projektet nås kunskap om anhörigas situation och erfarenheter av kommunalt anhörigstöd i Sjuhäradsbygden. Studien undersöker också anhörigkonsulenternas arbete – den profession som ofta har nyckelpositionen i hur det direkta anhörigstödet organiseras. Utgångspunkten i studien är att för att förstå anhörigas villkor i förhållande till anhörigstöd behöver även anhörigkonsulenternas position och förutsättningar i organisationen klargöras – eftersom vardagen är påverkad av relationer bortom den.
I fokus för den här studien står därför:
- Anhörigas individuella berättelser om erfarenheter och praktiker av omsorg och av att ta del av anhörigstöd.
- Anhörigkonsulenternas berättelser om praktiker i sitt arbete med att stödja och hjälpa anhöriga.
- Relationen mellan de individuella berättelserna och de professionellas institutionella praktiker, sociala relationer och styranderelationer.
Berättelser om arbetsvillkoren inom hemtjänsten i Borås stad
Avslutat 2021
Pilotprojektet syftar till att undersöka arbetsvillkoren inom hemtjänsten i Borås stad samt diskutera de förutsättningar som finns för en tillitsbaserad styrning och ledning inom hemtjänsten. I projektet tillämpas intervjuer med chefer och medarbetare. Pilotstudien bidrar till ökad kunskap om administrationens relation till kärnverksamheten och de arbetsvillkor som rådde inom hemtjänsten innan Coronapandemin bröt ut.
Digitaliserad socialtjänst
Avslutat 2021
”Digitaliserad socialtjänst” är en studie som genomförs och finansieras inom ramen för FoU Sjuhärad. Fokus i studien ligger på att belysa användningen av digitala verktyg inom ekonomiskt bistånd i kommunal verksamhet. Studien bidrar specifikt med kunskaper om hur klientrelationen påverkas när digital teknik, i form av digitala brevlådor för kommunikation och/eller en automatiserad handläggning, introduceras i den sociala verksamheten. Intresset ligger i att belysa hur digitala verktyg påverkar det sociala arbetes utformning och funktion men också mänskliga värderingar och normer, som i sin tur kan leda till omställningar i roll-, makt- och ansvarsfördelningen mellan tjänstemän och medborgare, samt i relationen dem emellan.
Tillitens betydelse – att utveckla professionell trygghet och delaktighet i Vårgårda kommuns socialtjänst
Inom ramen för FoUS har ett forskningsprojekt pågått i två och ett halvt år inom socialtjänsten i Vårgårda kommun. Projektet avslutades i februari 2021.
Bakgrunden var ett politiskt uppdrag från politikerna i Vårgårda som handlade om att komma tillrätta med de ekonomiska underskotten som framförallt berodde på dyra externa placeringar, hög personalomsättning och en stor andel konsulter bland socialsekreterarna. Istället för att skära ner i verksamheten initierades ett utvecklingsarbete inspirerat av tillitsdelegationen med ett fokus på professionen. Utifrån det formulerades följande frågeställningar:
- Vad innebär professionell trygghet?
- Vad innebär tillit?
- Vad kan undergräva respektive stärka den professionella tryggheten och autonomin?
I rapporten Tillitens betydelse – att utveckla professionell trygghet och delaktighet i Vårgårda kommuns socialtjänst problematiseras innehållet i det sociala arbetet som profession. Olika berättelser om professionen kunde urskiljas vilket även fick återverkningar på förväntningar på den tillitsbaserade styrningens innebörd.
Läs socialtjänstens egna ord om projektets uppkomst.
Trappstegsmodellen, Tranemo
Ett projekt i Tranemo, Trappstegsmodellen, riktar sig till personer med beslut om daglig verksamhet som har svårt att komma ut i arbetslivet. Eftersom projektet finansieras av ESF ställs krav på att de ska arbeta enligt ”de horisontella principerna”. Dessa är jämställdhet, icke diskriminering, tillgänglighet och hållbar utveckling. För att få en fördjupad förståelse av jämställdhet och ickediskriminering tog arbetsgruppen initiativ till en bokcirkel tillsammans med FoUS om intersektionalitet där funktionshinder kopplas till klass, kön, etnicitet, ålder och sexuell läggning. Projektet avslutades i december 2020.