Digitaliseringen är helt nödvändig för att utveckla vården hållbart och långsiktigt, både när det gäller patientsäkerhet, för att underlätta arbetssituationen och för att öka patientens delaktighet i vården. Det menar Hanna Maurin Söderholm som forskar kring digitalisering inom prehospital sjukvård vid Högskolan i Borås och PreHospen, ett av landets ledande forskningscentra för prehospital forskning, och driver innovationsarenan PICTA Prehospital ICT Arena vid Lindholmen Science Park.

– När det gäller satsningar för det dagliga arbetet, till exempel dokumentation och likande vardagsuppgifter är tekniken eftersatt. Det finns många barriärer för att nyttiggöra digital teknik inom hälso- och sjukvården. Det var till exempel inte länge sedan vi fick möjlighet att använda videoteknik vid läkarbesök.

– Och snart kan vi använda video i ambulanser för att ambulanspersonalen ska kunna konsultera exempelvis bakjouren på sjukhus, berättar hon.

Olika system, ett problem

När det gäller utveckling och digitalisering i vårdvardagen handlar det exempelvis om att tekniska system är gamla, att de inte fungerar tillsammans och inte minst att det används så många olika system, till exempel ett för röntgen, ett för journalföring och ett för tidbokning. Som sjuksköterska kan du behöva logga in på flera olika system för att administrera en enda patient.

– Det kan också vara svårt att hitta samsyn och effektivisera arbetet. Vården leds av olika huvudmän och aktörer; region, kommun, primärvård, kommunal vård, hemsjukvård, med flera. Och olika organisationer använder sig av olika journalsystem.

– Ytterligare ett problem är om system inte är kompatibla med varandra, det vill säga att de inte ”talar” med varandra, förklarar hon.

Risk för informationsmissar

Det brister alltså i informationsflödena. Men det kan också handla om tidspress, exempelvis att dokumentation i brådrasket sker på papper eller muntligt och sedan ska föras in i olika tekniska system. Detta ökar risken för att informationen inte är komplett eller att viktig information i värsta fall försvinner.

– Det har med patientsäkerhet att göra, likaväl som med arbetssituationen för personal inom vård, omsorg och administration, säger hon.

– Med ett så fragmenterat vårdlandskap som vi har i Sverige blir digitaliseringen visserligen svårare att  genomföra, men det innebär också att den är så otroligt viktig för att överbrygga detta landskap, poängterar hon.

Jobbar tvärvetenskapligt

Vid Högskolan i Borås ligger forskning och utbildning inom vård i framkant med ett starkt fokus på samverkan mellan olika professioner och verksamheter.

– Vi är bra på att ta fram forskningsprojekt där vi kopplar samman olika professioner, med hälso- och sjukvårdsbakgrund, med tekniskt kunnande teknik och från arbetsliv. Och det är viktigt att ha med de vårdverksamheter som själva vill och har behov av utveckling tillsammans med teknikföretag och forskare, menar hon.

Även när det gäller utbildningen till sjuksköterska och  specialistsjuksköterska såväl som kompetensutveckling för dem som jobbar ute i olika verksamheter håller sig Högskolan i Borås framme när det gäller ny teknik och digitalisering.

– Våra lärarlag är drivande i att använda digitala verktyg och i vårt kliniska träningscentrum,

KTC, använder vi digitala verktyg, vilket gör att det även går att jobba webbaserat, för att utbilda framtidens vårdpersonal.

Samverkan driver fram digitalisering

Forskningen kring hälso- och sjukvård vid Högskolan i Borås sker i flera olika samverkansprojekt. Ett av dessa är projektet ViPHS – videostöd i den prehospitala strokekedjan.

– Tillsammans med Västra Götalandsregionen jobbar vi med detta projekt som handlar om att använda video mellan ambulans och sjukhus vid svåra strokefall. Det handlar om nyttiggörande av videoteknik. I projektet har vi implementerat en ny arbetsprocess och kameror i tolv ambulanser i regionen. Vi har tidigare testat i tre ambulanser i Skene och Ulricehamn, berättar hon.

Projektet är för närvarande pausat med anledning av pandemin, men planeras att återupptas under våren. Kopplat till detta projekt finns nu en nyanställd doktorand. Vidare ingår Högskolan i Borås i ett nystartat större EU-projekt, ett interregprojekt, om nyttiggörande av prehospital video. Projektet drivs av PICTA och genomförs i samverkan mellan Västra götalandsregionen, Region Dalarna, Region Värmland, Chalmers och Sykehuset i Innlandet i Norge.

Beslutsstöd för ambulanspersonal

– I ett annat projekt där vi medverkar och som drivs av PICTA vid Lindholmen Science Park, använder vi Artificiell Intelligens, AI, som stöd för att redan i ambulansen på väg mot sjukhuset kunna identifiera förhöjd risk för allvarlig sepsis (blodförgiftning).

Ännu ett AI-kopplat projekt pågår, det heter ”Artificiell intelligens (AI) som beslutsstöd – för en jämlik vård”. Det är ett svensk-norskt projekt om att utveckla nya beslutsstöd för den prehospitala sjukvården baserade på AI. Det handlar om AI i ett brett perspektiv, exempelvis att utveckla beslutstöd baserade på maskininlärning, för patienter som drabbats av trauma, till exempel i trafikolycka eller fall i hemmet.

Ny teknik inom IT och e-hälsa

– I ett annat projekt, PreTest, som genomförs vid PICTA jobbar vi med en så kallad testbädd där en ambulans utgör ett mobilt labb just för att kunna testa ny teknik och nya arbetssätt för ambulanssjukvården. Projektet genomförs i samarbete mellan Högskolan i Borås, Ambulansverksamheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus, Västra Götalandsregionen, Medfield Diagnostics AB och GM Medical AB.  Det är en fullt utrustad ambulans för simuleringar och ljud- och bildupptagning, en ”plug and play” IT-testmiljö samt utrustning för videokonsultation är viktiga komponenter i det unika konceptet.

Distansutbildning

– Ytterligare ett projekt som pågår vid akademin utgörs av en intervention inom hemsjukvården. Projektet heter ACTION där vi har utvecklat och testat en digital utbildning för personal som vårdar äldre i hemmet. I projektet studeras om utbildningen kan förbättra vårdpersonalens kommunikativa kompetens.

– Det är en yrkeskategori som har svårt att frigöra tid för att gå utbildningar och där personalen kan ha väldigt olika utbildningsnivå. Då gäller det att hitta ett flexibelt verktyg.

– Utbildningen gör det möjligt för dem att kompetensutveckla sig via webben, avslutar Hanna Maurin Söderholm.