Utlysning av CVS forskningsstöd

Illustration

Frågorna kan exempelvis röra konkreta fall av plats- och landsbygdsutveckling, eller analys av tvärsektoriella och samverkande insatser i samband med coronapandemins krishantering. Analytiska jämförelser kan göras mellan olika projekt och satsningar inom en kommun/plats, eller mellan ett par kommuner/platser. Såväl kritiska perspektiv som förbättringsförslag välkomnas.

Med denna utlysning vill CVS ge den som utför projektet stor möjlighet att själv utforma upplägg och forskningsfrågor. Samtidigt är utlysningen riktad mot ett specifikt område. Det är därför viktigt att projektförslaget tydligt problematiserar frågan om välfärdens utmaningar i landsbygdskommuner och hur ”nya” lokala lösningar organiseras för att möta dessa.

För studien är medel omfattande 500 000 kronor avsatta. Summan kan användas till lönekostnader (inklusive OH-kostnader) och omkostnader i samband med studiens utförande (t.ex. transkriberingskostnader). CVS önskemål är att studien påbörjas så snart som möjligt och att resultaten redovisas i minst en journalpublikation, samt vid ett öppet seminarium som hålls i CVS regi. Under den tid projektet pågår kan arbetet med fördel presenteras och diskuteras vid de workshops som CVS kommer att starta som stöd för de projekt som pågår inom centrumbildningen.

Om CVS och temat välfärd i mindre kommuner och landsting

Centrum för välfärdsstudier, CVS, vill bidra till samhällsutvecklingen genom att analysera och problematisera välfärdssamhällets utmaningar. Forskningen som bedrivs inom centrumbildningen belyser frågor om välfärdens styrning, ledning och organisering. Analyserna är gränsöverskridande, tvärvetenskapliga och sker i samarbete med externa aktörer.

Ett av de tre fokusområden som CVS har till uppgift att studera är tvärsektoriell och samverkande organisering för ett hållbart välfärdssamhälle. Ett särskilt aktuellt tema är här hur välfärd organiseras i mindre kommuner och på landsbygd. Forskning har visat att när offentliga insatser minskar vad gäller service, omsorg och kommunikationer ges privata och civilsamhälleliga välfärdsaktörer större utrymme. Medan privata investeringar främst sker i det urbana rummet är landsbygden oftare hänvisad till lokal samverkan och kommunitär organisering som sker via föreningar och rörelser.