– De didaktiska utmaningarna kan vara specifika för en undervisningssituation, men lika ofta tål de att problematiseras och diskuteras, kanske även lösas, mer generellt tillsammans med kollegor, säger Lill Langelotz, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Pedagogiska utvecklingsprojekt och frågor om undervisningens kvalitet är mer aktuella än någonsin och har fått ett allt större fokus de senaste åren.

Didaktisk dialog – modell för kollegialt samtal

Genom konstruktiva dialoger med kollegor kring didaktiska problem och dilemman, blir undervisningen ett ömsesidigt och kollektivt arbete och ansvar, samtidigt som det blir en modell för att utveckla utbildningen.

Att reflektera didaktiskt innebär att begrunda och ställa kritiska frågor kring undervisningens innehåll, genomförande och syfte. Många gånger blir det här ett ofrivilligt ensamarbete i högre utbildning. Med modellen didaktisk utvecklingsdialog, som är hämtad från Olin, Almqvist, Hamza och Gyllander Torkildsen, 2019, får lärare ett verktyg för att arbeta med dessa frågor systematiskt och kollegialt.

Ny antologi ska leda till fortsatt dialog på lärosätena

I en ny antologi, Didaktisk dialog i högre utbildning, har fler än 30 lärare, forskare och pedagogiska utvecklare från en rad lärosäten i landet engagerat sig för att bidra till en fördjupad dialog kring åtta undervisningssituationer, hämtade från olika typer av utbildningar vid Högskolan i Borås och Uppsala universitet. Boken är uppbyggd efter den didaktiska utvecklingsdialogens struktur, där fallförfattaren inleder med att beskriva ett didaktiskt dilemma i undervisningen. Två kommentatorer problematiserar sedan hur dilemmat kan förstås och hanteras. En kapitelredaktör sammanfattar kommentarerna och ger ytterligare perspektiv på fallet. Avslutningsvis reflekterar fallförfattaren över dilemmat utifrån de kommentarer som getts.

– Vi har bjudit in lärare, pedagogiska utvecklare och forskare från olika lärosäten och discipliner för att visa på pedagogisk och didaktisk bredd och för att också få det akademiska lärarskapets komplexitet att framträda, berättar Magnus Levinsson, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Den didaktiska utvecklingsdialogen är en modell med både vetenskaplig grund och baserad på erfarenheter. Modellen möjliggör en strukturerad form för samtal och relationer mellan universitetslärare, mellan lärosäten, mellan discipliner samt mellan undervisning och forskning. Kärnan i boken består i att visa hur didaktiska problem hanteras i praktiken och kan vidareutvecklas genom kollegiala dialoger.
– Tanken är att boken ska leda till fortsatt dialog på lärosätena med fokus på lärarprofessionen och utbildningskvalitet, säger Lill Langelotz.

   
Lill Langelotz och Magnus Levinsson är docenter i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. Tillsammans med Malin Löfstedt, universitetslektor i religionsdidaktik vid Uppsala universitet är de redaktörer för den nya boken.

Mer om boken Didaktisk dialog i högre utbildning
Boken har möjliggjorts bland annat genom att Högskolan i Borås mellan 2016 och 2018 avsatte medel för pedagogiska utvecklingsprojekt från rektors strategiska medel, och genom att Uppsala universitet erbjöd en ämnesdidaktisk kurs för universitetslärare, där en variant av modellen för didaktiska utvecklingsdialoger användes.

Redaktörer

• Magnus Levinsson, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås
• Lill Langelotz, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås (och Göteborgs universitet)
• Malin Löfstedt, universitetslektor i religionsdidaktik vid Uppsala universitet

Övriga författare med anknytning till Högskolan i Borås

• Ann-Sofie Axelsson, fil.dr. i teknik och kultur och verksam som prefekt för Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers tekniska högskola. Tidigare akademichef vid Högskolan i Borås
• Giulia Messina Dahlberg, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Tidigare anställd vid Högskolan i Borås.
• Martin G. Erikson, docent i psykologi och akademichef vid Högskolan i Borås
• Maria Lind, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
• Hanna Maurin Söderholm, lektor i informationsvetenskap och föreståndare för Prehospen, Centrum för prehospital forskning vid Högskolan i Borås
• Susanne Strömberg Jämsvi, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås
• Tomas Wahnström, universitetslektor i fysik vid Högskolan i Borås
• Christer Wede, adjunkt i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås