Sociala medier gör det lätt att hitta andra att diskutera med, på ett ytligt så väl som på ett djupare plan. Ameera Mansour, som i arbetet med sin avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan undersöker hur människor förhåller sig till de möjligheter och utmaningar som finns i sociala medier, valde för några år sedan att titta närmare på grupper för mammor som flyttat till Sverige. Då var hon själv småbarnsmamma och ny i landet.

– Framför allt en av de här grupperna var väldigt dynamisk och aktiv, och det fascinerade mig. Trots att gruppen är dold och du bara kan bli inbjuden av en annan medlem, så är den stadigt växande och har flera tusen medlemmar, säger Ameera Mansour, som skrivit artikeln Collective Privacy Management Practices: A study of privacy strategies and risks in a private Facebook group tillsammans med Helena Francke, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan.

I studien intervjuas cirka 20 personer, 19 medlemmar och en administratör, om hur de tänker och agerar kring de risker som finns med att dela information i gruppen. Här delar medlemmarna högt och lågt, alltifrån neutrala frågor kring inköp av barnkläder eller tips på lekplatser, till mer privata frågor om föräldraskap, relationer och arbetsliv, där de söker stöd och råd.

De intervjuade medlemmarna uttryckte stor oro för sin integritet, en oro som är befogad. Några exempel ur den aktuella gruppen handlar om hur en medlems frågor om svensk arbetsrätt läcktes till hennes arbetsgivare – vilket drabbade henne negativt. En annan medlem skrev ett inlägg om en barnvakt hon anlitade, vilket skärmdumpades och skickades till barnvakten. Ameera Mansour beskriver hur även till synes oförargliga eller försiktigt formulerade inlägg kan, om de läses av fel personer eller i fel sammanhang, leda till negativa konsekvenser.

Strategier som skydd

Sättet som intervjupersonerna hanterade sin integritet har artikelförfattarna beskrivit som tre strategier.

Den första strategin handlar om att skydda gruppens integritet från hot utifrån. I inställningarna görs gruppen dold istället för att vara sökbar för alla, och bara nuvarande medlemmar kan lägga till nya medlemmar. Nya medlemmar behöver också svara på några frågor, innan de kan läggas till i gruppen.

Den andra strategin beskriver hur integriteten skyddas från insidan, mot att medlemmar delar information vidare utanför gruppen. Därför finns det regler mot att läcka information, och den som gör det blir utesluten.

– Riskerna är kopplade till bristen på anonymitet; eftersom det här är en lokal grupp och du använder ditt riktiga namn, finns det en möjlighet att oförutsedda kopplingar till andra medlemmar sker. Det kan till exempel vara en koppling till någon som känner dig, din partner, eller att din arbetsgivare ser ett inlägg du har gjort. 

En del skapar också privata undergrupper eller skickar privata meddelanden till varandra. De ber också administratörer eller vänner att posta ett inlägg å deras vägnar, anonymt.

Tredje strategin handlar om varje individs förhållningssätt, berättar Ameera Mansour.

– En del av medlemmarna censurerar sig själva genom att aldrig göra inlägg, medan andra bara delar sådan information som är så generell och harmlös, att det inte spelar någon roll vem som läser.

Fyller en kunskapslucka

Ameera Mansour påpekar att de intervjuade medlemmarna är medvetna om riskerna och återhållsamma kring vad de själva skrev i Facebook-gruppen. Det finns dock många exempel på andra typer av inlägg, där medlemmar delar mer information av privat och känslig karaktär. Forskarna ger även rekommendationer till företagen bakom de sociala nätverkstjänsterna.
De efterlyser bland annat en ökad möjlighet för medlemmar att se vilka andra medlemmar som är med i gruppen, en möjlighet för medlemmar att kunna styra hur länge en post ska vara synlig, samt att den som postat ett inlägg ska få en notifikation om någon annan tar en skärmbild av inlägget.

– Sedan vi skickade in vår artikel för granskning, så har Facebook faktiskt infört en av de förändringar som vi föreslår. Nu kan medlemmar posta anonymt, och administratörer godkänner posten innan publicering. Men vi tycker även att den som kommenterar någon annans inlägg ska kunna vara anonym. Idag är det så att om någon vill svara en person i en känslig fråga, som exempelvis missfall, så kan du inte kommentera anonymt, säger Ameera Mansour. 

Du har följt forskningen och utvecklingen kring personlig integritet i sociala medier sedan 2015. Vad ser du för trender?

– Det pratas mycket om “cancel culture” idag, och vem vet hur saker och ting kommer att utvecklas på fem års sikt? Vi vet inte hur det vi skriver i sociala nätverk idag kommer att tolkas i framtiden. En tydlig trend är att det blir vanligare att människor lämnar exempelvis Facebook för sociala nätverk där de kan vara anonyma, som Reddit och Tumblr.

Collective Privacy Management Practices: A study of privacy strategies and risks in a private Facebook group kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften PACM on Human-Computer Interaction och Ameera Mansour kommer också att presentera artikeln på konferensen CSCW2021 i oktober.

Läs mer

Läs artikeln Collective Privacy Management Practices: A study of privacy strategies and risks in a private Facebook group (Mansour & Francke 2021) 

Ameera Mansours forskarprofil-sida

Helena Franckes forskarprofil-sida

Mer forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap