Jubilaren är Catarina Eriksson som disputerar med avhandlingen Barnbiblioteket tar form: En idéanalytisk studie av perioden 1945–2018.

– Någon ska vara den hundrade och nu blev det jag. Det är roligt att det är en doktorand inom biblioteks- och informationsvetenskap då högskolans första också var från samma område, säger hon.

Den första doktoranden att disputera vid högskolan var Mikael Gunnarsson år 2011.

Sveriges äldsta forskarutbildning inom området

Vetenskaplig ledare för forskarutbildningen inom biblioteks- och informationsvetenskap är professor Jan Nolin. Han berättar att högskolan bedrivit och erbjudit forskarutbildning inom ämnet sedan 1990-talet, men innan 2010 fick doktoranderna sina examina i samarbete med Göteborgs universitet, då högskolan innan det inte hade tillstånd att examinera på forskarnivå.

– Vår forskarutbildning är Sveriges största och äldsta inom sitt område, i många år hade vi den enda forskarutbildningen på högskolan. De senaste elva åren har den utvecklats i samarbete med de andra forskningsområdena med tillstånd på högskolan. Det har varit mycket gynnsamt, säger han.

I år firar dessutom Bibliotekshögskolan 50 år!

12 år av fantastisk utveckling

År 2010 var alltså då högskolan fick tillstånd att utfärda doktorsexamen, förutom inom biblioteks- och informationsvetenskap gällde tillstånden även resursåtervinning och textil och mode (både konstnärlig och generell). År 2016 tillkom även tillstånd för området Människan i vården.

– Under de senaste tolv åren har vi utvecklats till en profilerad och mycket stark högskola. Samtidigt är vi ett av bara tre lärosäten i Sverige som erbjuder forskarutbildning på både konstnärlig och vetenskaplig grund, något som visar bredden i vår verksamhet, säger Kim Bolton, prorektor.

Läs mer

Om forskarutbildningarna 

Catarina Erikssons avhandling 

Mikael Gunnarssons avhandling 

Historisk fakta om högskolan, nedslag