Livet i Uddebo i fokus för ny studie

Marita Flisbäck och Margareta Carlén

Till skillnad från många andra landsbygdsorter har invånarantalet ökat i Uddebo, en ort belägen i Tranemo kommun i Västra Götaland. De senaste åren har många unga med kulturintresse flyttat dit och invånarna bedriver samodling och en mängd andra verksamheter tillsammans. Bland annat har det gamla väveriet fyllts med aktiviteter och det finns en ”freeshop” där invånarna kan byta saker med varandra.

Studien undersöker de inflyttades drivkrafter för att söka sig till platsen. Marita Flisbäck, professor i sociologi, och Margareta Carlén, fil. dr. i pedagogik, står bakom studien.

En annan bild av landsbygden

Hur kom det sig att ni valde att studera livet i Uddebo?

– Vi upptäckte att vi båda intresserar oss för landsbygdsutveckling och organisering underifrån. Bland annat har Margareta tidigare gjort en studie om Glasets hus i Limmared och jag har studerat Hultsfredsfestivalen och kulturellt entreprenörskap. Jag är också föreståndare för Centrum för välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås, där ett fokusområde är organisering av välfärd och samverkan av organisering av välfärd på landsbygden, säger Marita Flisbäck.

– Landsbygden beskrivs ofta i negativa termer och det tenderar att bli undergångsbeskrivningar om avbefolkning och nedlagd samhällsservice. Både Limmared, Hultsfred och Uddebo visar snarare på en kraft som blir en kontrast till eländesbeskrivningar. Vi hoppas att vi kan ge en annan bild av landsbygden i vår studie, säger Margareta Carlén.

Existentiella drivkrafter

Vilka resultat och slutsatser har ni kommit fram till?

– Intervjuerna visar att det finns existentiella drivkrafter hos dem som flyttar till Uddebo. De söker ett meningsfullt liv bortom den meningslöshet som man upplevde i ett kapitalistiskt konsumtions- och produktionssamhälle. Men det innebär inte endast egoism och självutveckling. De strävar efter ett samhälle som värnar både om den egna livsmiljön och kommande generationers resurser. Det tycker jag är en spännande aspekt av hållbarhet, där egoism och solidaritet inte behöver vara varandras motsatser, säger Marita Flisbäck.

– Det handlar mycket om att skapa meningsfulla sammanhang för att klara av förändringar. Inom forskningen talar man om förmågan hos individer och samhällen att hantera förändringar och möjligheten av att påverka sin livssituation som ”resiliens”. Det blev extra tydligt eftersom vi gjorde intervjuerna under coronapandemin och många insåg att vi måste lära oss att leva på ett annat sätt, säger Marita Flisbäck.

Ett alternativsamhälles möjligheter och hot

– En central del i de intervjuades egna beskrivningar av Uddebo är att det är en liten by i ständig rörelse och som ständigt förändras. Ingen vill beskriva en typisk Uddebo-bo, utan framhåller att det finns alla typer av människor som bor där, säger Margareta Carlén.

Samtidigt finns en kluvenhet kring att Uddebo ska bli en plats om lockar folk. Margareta Carlén berättar att det i intervjuerna framkommer en ovilja att sätta Uddebo på kartan som en konstnärsby, eftersom det kanske skulle driva upp bostadspriserna, bidra till gentrifiering och därmed öka risken för att man inte har råd att bo kvar. Intervjupersonerna lockas heller inte av tanken på Uddebo som ett turistmål.

– Det finns en oro för att Uddebo ska reduceras till ett turistmål för utomstående besökare, eftersom turism är konjunkturberoende och snarare ses som motsatsen till hållbarhet.  Även de kollektiva projektens finansiering med hjälp av externa medel kan ses som ett hot mot oberoendet och de egna idealen och en eftergift till marknadslogiken, berättar Margareta Carlén.

– Det finns en konflikt inom gruppen om hur mycket man bör jobba tillsammans med det omgivande samhället och anpassa sig efter dess premisser, exempelvis när man skriver ansökningar om pengar. När man söker pengar måste man slå fast ett mål, skriva handlingsplaner och ge återrapportering. Det hamnar i konflikt med tanken om att verksamheter ska växa fram mer organiskt, säger Margareta Carlén.

– Ett alternativsamhälle definieras av att vilja bygga utanför gängse normer och motverka marknadslogiker. Vi ser hur man har ett arbetskritiskt förhållningssätt och strävar efter att hitta en meningsfull tillvaro som ligger utanför arbetet. Men samtidigt är det jättesvårt att göra det. Det finns hela tiden en konflikt mellan alternativsamhället och det omgivande samhället. Det är en återkommande problematik som fanns i 70-talets alternativsamhällen också, säger Marita Flisbäck.

– Vi presenterar studien på ett lunchseminarium 16 maj. Vi hoppas att politiker, tjänstemän, entreprenörer och allmänheten kommer och lyssnar. Förhoppningsvis kan Uddebo inspirera som ett exempel för innovation av hållbara livsmiljöer, avslutar Marita Flisbäck.

Seminarium om Uddebo – tema hållbara livsmiljöer
Studien ska presenteras på ett lunchseminarium 16 maj på Högskolan i Borås. Seminariet är öppet för allmänheten och arrangeras av Science Park Borås, Centrum för välfärdsstudier samt Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. Då medverkar även Juan Ochoa-Echevarria, områdeschef för Kultur, bibliotek och fritid i Tranemo kommun och det blir en livesänd paneldiskussion på temat hållbara livsmiljöer.
Lunchseminarium: Existentiell mening i Uddebo – ett exempel för innovation av hållbara livsmiljöer

Läs mer

Flisbäck M, Carlén M: Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden

Marita Flisbäck

Margareta Carlén