Varje år tar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) fram 100-listan på utvalda forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Årets 100-lista består 70 utvalda forskningsprojekt med fokus på teknik i mänsklighetens tjänst. Ett av de utvalda forskningsprojekten är Spacerpad – en hållbar mensbinda.

Bakom utvecklingen av bindan står Lena Berglin och Karin Högberg, forskare vid Textilhögskolan. Lena Berglin står för den tekniska forskningsinsatsen i projektet som Lindex nyligen valt att investera i och som även blivit uppmärksammat av FN.

Grattis, vad betyder det för dig att Spacerpad lyfts upp på IVA:s 100-lista?

– Det är ett stort erkännande för mitt kreativa arbete med teknik. Teknik har alltid legat mig varmt om hjärtat ända sen min designutbildning på Textilhögskolan. Under alla mina yrkesverksamma år har jag haft möjligheter att utvecklas både kreativt och tekniskt i min roll som textil industridesigner och som forskare i textilteknologi. Att Spacerpad lyfts upp på listan betyder för mig att mitt arbetssätt och mina goda tekniska kunskaper uppmärksammas av en välrenommerad institution som IVA.  

Är Spacerpad unik eller finns det liknande produkter på marknaden?

– Jag skulle nog säga att den är unik. I sin funktion, där lätta luftiga material kan hålla vätska till skillnad från existerande lösningar där många kompakta lager gör det, blir det ju en helt annan produkt. Den är också lättare att tvätta och torkar snabbare än existerande produkter. Det gör att den är mer hygienisk i områden med liten vattentillgång och möjligheter att torka utomhus. Det behövs heller inte så många bindor när den är lätt och snabb att underhålla. Sen är den väldigt slitstark och håller sin funktion i tio år, vilket gör att den är ekonomiskt och miljömässigt hållbar.

Vad är det som är så unikt med Spacerpads konstruktion?

– Det unika är att bindan består av material som egentligen inte är så bra absorbenter, men som är bra på att sprida mensvätska. I kombination med en konstruktion som gör att blodet hålls kvar i bindan fungerar den mer som en behållare. På så sätt blir Spacerpad en återanvändningsbar binda som är lättare, mer luftig och mer hygienisk, då den är både lättare att skölja ur och rengöra och torkar snabbare.

Finns det några fler användningsområden för den här konstruktionen?

– Absolut. Vi forskar just nu på vätskespridning i textil för att kunna utveckla effektiva återanvändningsbara produkter för inkontinens, så där kommer nog konstruktionen att kunna användas som en utgångspunkt. Sen tror jag att själva produktionssättet, där en kombination av en limsammanfogning som tillåter en variation av former kan ersätta mer komplicerad sömnad eller tejpning, kan vara intressant även för andra applikationer.

Hur långt framme är ni i processen, vad händer just nu?

– Vi är inne i en fas med att bygga en specialutrustning för sammanfogningen av Spacerpad. Det gör vi tillsammans med företaget SVEMA AB i Borås. När utrustningen är klar ska den installeras på företaget Facilette i Lidköping, som ska hålla i tillverkningen av bindan. När vi har fått igång tillverkningen öppnas dörrarna för att kunna marknadsföra och sälja produkten. Vi ser också stora möjligheter att automatisera processen, så att vi kan fortsätta tillverka i större mängd i Sverige, istället för att flytta produktionen till låginkomstländer. Det är en väldigt viktig aspekt i utvecklingen av produktionsteknologin.

Har ni sökt patent på produkten?

– Ja, och vi har kommit långt i den processen, produkten är som sagt unik.