Anna Cregård, förvaltningschef, berättar mer om varför översynen har genomförts:

– Vi jobbar kontinuerligt med säkerhetsfrågor, men just nu är det Rysslands invasion i Ukraina som gör det extra viktigt att se över vår beredskap och stärka vårt arbete med säkerhetsfrågor. Det arbetet har pågått sedan starten av invasionen. Vi följer händelseutvecklingen i den särskilt inrättade Ukraina-gruppen som leds av högskolans säkerhetssamordnare Henrik Werner. Exempelvis följer vi mängden och styrkan i cyberattacker mot oss, antalet flyktingar till Borås, eventuella möjligheter för högskolan att göra insatser, samt de andra lärosätenas situation och hur de agerar. Vi får också information genom högskolans representant i det internationella nätverket Scholars at Risk, SAR, Veronica Trépagny.

Vad kom fram vid översynen?

– Vi har bland annat sett över kontinuitetsplanen för högskolan som helhet. Det är en plan som hjälper oss att vara förberedda. I planen utgår vi ifrån ett antal troliga krisscenarier, och sedan går vi igenom vad som skulle behöva göras för att vara väl rustade. Vad prioriterar vi för att verksamheten ska kunna fortsätta? Det har inneburit att vi exempelvis sett över reservkraften om elen försvinner (både mängd reservkraft och vad den ska försörja), säkrat passagesystem och dörrar samt sett till att vi kan nå ut med information på ett enkelt sätt.

– Men annat säkerhetsarbete görs också, exempelvis har vi sett över rum för krishantering och justerat i vår krisplan. IT-avdelningen har genomfört en övning och den centrala krisledningen kommer snart att genomföra en sådan också. Övningar av det här slaget genomförs med jämna mellanrum och ingår i det normala säkerhetsarbetet.

Hur väl står högskolan rustad?

– Min bedömning är att högskolan har ett välfungerande säkerhetsarbete, och att vi tar säkerhetsfrågorna på stort allvar. Campus och hållbarhet arbetar med andra aktörer, till exempel våra fastighetsägare, polismyndigheten och med personal på Akademin för polisiärt arbete, för att öka säkerheten för både medarbetare och studenter. Samtidigt är vi en förhållandevis öppen organisation, och det finns alltid risk för att obehöriga tar sig in i lokalerna. Säkerhet och öppenhet måste vägas mot varandra, och det görs hela tiden. Vi vill kunna vara en öppen organisation med ett öppet campus, samtidigt som vi vid förhöjda risker och vid uppkomna kriser snabbt kan handla och minimera risker och skador. Det arbetet trycker också regeringen på att vi ska jobba med.

– Det finns också en grupp som jobbar med det som kommit att kallas för ”ansvarsfull internationalisering” – ett viktigt begrepp inom vår sektor. Syftet med gruppen, där Camilla M Andersson, avdelningschef för Akademistöd, är sammankallande, är att samla frågor som rör området säker/ansvarsfull internationalisering. Gruppen arbetar bland annat med informationsklassning för forskning, information till forskare och verksamhet, processer för in- och utresande i våra verksamheter samt med riskbedömning kring internationella samarbeten.

Vad innebär det pågående säkerhetsarbetet för medarbetarna?

– Vi försöker minimera inskränkningar i medarbetarnas vardag så långt det är rimligt. Men säkerhetsarbetet har exempelvis inneburit att vi behövt flytta postfack för att dessa inte ska vara allmänt tillgängliga, och att vi har justerat accesser till vissa lokaler. Det innebär också att alla behöver fundera på sitt agerande i vardagliga situationer ur ett säkerhetsperspektiv: till exempel informera sig om IT-säkerhet och inte klicka på misstänkta länkar eller låna ut passerkort och koder av olika slag.

Kan medarbetarna känna sig trygga? Märks det av någon allmän oro?

– Europa är i ett allvarligt läge, och som vi alla har sett pågår ett hybridkrig där vi i Sverige inte är förskonade – jag tänker både på Nord Stream-läckorna i Östersjön, och på de många cyberattacker som förekommer. Viktigt att komma ihåg är att högskolan har ett mycket viktigt uppdrag – i alla situationer. Arbetet med säkerheten syftar både till att möjliggöra och säkerställa att vi även vid oförutsedda händelser kan fortsätta att exempelvis utbilda sjuksköterskor, lärare, IT-personal och poliser, och att se till att människor, information, verksamhet och egendom inte skadas. Så jag känner mig lugn. Självklart finns det en hel del medarbetare som frågar om säkerhet, men jag upplever inte att oron är intensiv eller utbredd.

Detta gäller vid förhöjd beredskap (civilförsvar, krigsplacering)

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

Högskolans uppgift är att i första hand fortsätta bedriva sitt kärnuppdrag, utbildning och forskning. I andra hand kan andra prioriteringar göras inom organisationen, men det kan även bli aktuellt att stötta andra myndigheter.

Vid högsta beredskap kan rektor fatta beslut om krigsplacering för anställda på Högskolan i Borås med stöd av anställningsavtalet. Det är ett sätt att reservera den personal som behövs för att bedriva vår verksamhet i det läget.

Läs mer

Samlad information med anledning av kriget i Ukraina för dig som är anställd på högskolan

Högskolans säkerhetsportal