Nu får polisstudenterna vid Högskolan i Borås utbildning i akut vård som är up-to-date med den nuvarande samhällsutvecklingen och som utformats i samarbete mellan vård- och polislärare.

Det finns inget nationellt direktiv över vad en polis ska kunna inom sjukvård, utan varje polisutbildning ansvarar för sin egen vårdkurs. Historiskt sett har det vid polisutbildningarna i Sverige saknats en tydlig koppling mellan vårdkursernas innehåll och polisens yrkesutövning. Nu har polisutbildningen vid Högskolan i Borås tagit fram en kurs i akut vård som ska ge studenterna akutvårdskompetens med direkt relevans i ett polisiärt och samhälleligt sammanhang.

Ett unikt kursupplägg med fokus på taktik

– Högskolan i Borås är unik med att det är poliser som har ämnesansvar för akutvårdskursen. Fokus är på omhändertagande vid trauma utifrån ett taktiskt förhållningssätt kopplat till den polisiära yrkesutövningen. Responsen kring akutvårdskursen har varit mycket positiv, eftersom den taktiska biten faller väl in i de behov som vi ser inom svensk polis med nuvarande samhällskontext, säger Claes Wildar, polislärare vid polisutbildningen i Borås och ämnesansvarig för kursen Akut vård i polisiärt arbete.

I Sverige inträffar statistiskt sett skjutningar och sprängningar varje dag samtidigt som den grova organiserade brottsligheten har tillgång till många och tunga vapen*. Dagens samhällsbild vittnar om en än mer utsatt polis. Något som nu resulterat i mer fokus på taktisk akutvård under den polisiära grundutbildningen.  

– Vid varenda skjutning, sprängning och vapenbrott i Sverige vill vi inom polisen vara på plats för att beivra, förebygga eller gripa. När vi väl är på plats och det händer något med skadade personer, måste vi ha koll på vår akutvård, men också på hur vi rent taktiskt förhåller oss till en situation med ett potentiellt pågående hot, säger Claes Wildar och exemplifierar.

– Den taktiska biten handlar bland annat om att göra en bedömning om platsen är säker, tillräckligt säker eller inte säker. Det är först när platsen är helt säker som civil sjukvård kan ta över vårdandet av skadade personer. Det kan handla om lång tid där ambulanspersonal inte kommer eller inte ska vara på plats. Om jag kommer till en situation där en kamrat ligger skjuten en bit framför mig utan att jag har koll på gärningspersonen, springer jag inte fram och vårdar med risk för mitt eget liv. Då använder jag exempelvis de taktiska riktlinjerna för att förmå kamraten att vårda sig själv till dess att hotet är undanröjt eller platsen är säker för mig att påbörja livsuppehållande åtgärder, förklarar han. 

Samarbete bidrar till ökad kompetens och stärker blåljussamverkan

Kursen har utformats i samarbete med lärare på vårdutbildningarna vid Högskolan i Borås och polis- och vårdlärare undervisar tillsammans på kursen. Claes Wildar menar att det har varit viktigt att samarbeta mellan professioner och integrera kompetensen inom sjukvård med den polisiära problembilden.

– Den nya kursen integrerar det polisiära perspektivet tillsammans med akutvårdsperspektivet. På alla lektioner är minst en sjuksköterska och en polis med. Sjuksköterskorna står för de medicinska specialkunskaperna och vi för den polisiära anknytningen. Det gör att vi lär oss varandras begrepp. Förhoppningsvis kan det spilla över på hur vi samverkar ute i verkligheten, säger han.

Martina Larsson, anestesisjuksköterska och universitetsadjunkt vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd men organisatoriskt placerad vid polisutbildningen, är en av de lärare som undervisar på akutvårdskursen. Även hon pratar om ett väl fungerande samarbete över akademi- och professionsgränserna.

– Vi har skapat en miljö, där samarbetet på kursen är självklart för mig. Vi har hittat våra roller och tar verkligen vara på våra kompetenser och är lyhörda. Jag som anestesisjuksköterska trycker mycket på luftvägshantering, något jag tycker vi har blivit mycket bättre på att förmedla till studenterna – andas man inte så dör man, säger hon.

För henne är det också viktigt att lyfta fram den akutmedicinska delen av kursen där det, utöver akut livräddade åtgärder, trauma och taktik, också är viktigt för poliser att kunna hitta symptom på allvarligt akutmedicinskt tillstånd som exempelvis stroke eller diabetes. Här kommer kompetensen nästan uteslutande från den delen av högskolan som i över 20 års tid har utbildat och forskat kring prehospital vård.

– Det kan vara svårt att avgöra om en person har lågt blodsocker, stroke eller är berusad. Dessa har snarlika symptom, men vi ska se till att våra polisstudenter inte låser in en sjuk person i fyllecell, säger Martina Larsson.

Liksom Claes Wildar anser hon att kursens innehåll och upplägg kommer att leda till större blåljussamverkan ute på fält.

– Vår struktur och vad vi lär ut inom polisutbildningen dockar väl in i vad ambulanspersonalen har för kunskaper. Det kommer bli lättare i kommunikationen över professionsgränserna ute i verkligheten när våra studenter förstår vad ambulanspersonalen pratar om och vice versa, avslutar Martina Larsson.

Efterfrågad sjukvårdskompetens lyfts fram i forskningsstudie

I en ny studie där 43 experter (bestående av lärare från samtliga fem polisutbildningar i Sverige samt instruktörer och poliser i den yttre verksamheten från alla polisregioner) inom polisen har intervjuats framkommer det vilka sjukvårdskompetenser som värderas högt inom polisen. Experterna är eniga om att poliser behöver behärska grundläggande livräddande åtgärder för att kunna agera korrekt i samband med trauma. Dessutom var de eniga om att polisen bör utbildas i att arbeta strukturerat med sjukvårdsinsatser i en hotfull miljö och att polisen måste kunna prioritera mellan livräddande åtgärder och sin egen och andras fysiska säkerhet.

– Studien bekräftar behovet av kursen som vi tagit fram på Högskolan i Borås, säger Claes Wildar. Polisen behöver mycket mer kunskap i akut vård, som att utföra HLR och stoppa blödning, och vi har dessutom lagt till de taktiska bedömningarna som handlar om vilka sjukvårdsinsatser som kan göras i en hotfull miljö. Det handlar alltså om mycket tid där civil sjukvård inte kommer eller ska vara på plats. Studenterna får därför lära sig att göra risk- och hotbildsanalyser och bedömningar samtidigt som de vårdar.

*2022 inträffade 391 konstaterade skjutningar och 191 sprängningar inklusive förberedelse och försök. Källa: Polisen.se

Läs mer

Wallin, K. et al. (2022) The Emergency Care Competence Needed for Police Patrol Officers According to the Experts, Nordic Journal of Studies in Policing. Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS, 9(1), pp. 1–15. doi: 10.18261/njsp.9.1.5.