Vad var det som inspirerade er att skriva om den komplexa relationen mellan mode, minne och kläder?

–  Idén till boken kom i samband med en seminarieövning som jag utvecklade när jag undervisade på kandidatprogrammet i modevetenskap vid Lunds universitet. Philip Warkander, som därefter undervisade där, inledde sedan seminariet varje hösttermin med denna övning.

– Diskussionen om mode, kläder och minnen väckte starka reaktioner hos studenterna, och vi kände att det var värt att fördjupa oss i ämnet. Kläder är inte bara en del av vår identitet och har en intim relation till kroppen, utan de har också en speciell koppling till minnen. Det stora engagemanget och den berörande responsen från studenterna inspirerade oss att utforska den komplexa relationen mellan mode, minnen och kläder i form av en bok.

I "Modeminne" intervjuar ni 18 kända personer för att belysa olika aspekter av mode. Vilken var den mest överraskande eller tankeväckande insikten ni fick under dessa intervjuer?

– Trots att det egentligen inte var nödvändigt att intervjua kända personer, valde vi att göra det för att göra boken mer relaterbar. Många offentliga personer har klädminnen som delas av en bredare publik, vilket ger en unik dimension till bokens innehåll.

– Ett exempel som sticker ut är när artisten Lill Lindfors tappade sin kjol under Melodifestivalen, vilket visade sig vara ett trick där blusen förvandlades till en klänning. Detta illustrerar hur klädminnen kan vara föremål för både förvåning och fascination. Ett annat minne som utforskas är rösten hos modejournalisten Ingrid Schrewelius och hennes TV-reportage från stora modevisningar från modets metropoler. Genom en intervju med Ingrids dotter, Bodil Schrewelius, behandlas även temat att vara barn till en modeikon i offentlighetens ljus samt förhållandet mellan textilindustrin i Borås och modevärlden i Paris.

– En central insikt som framkom under arbetet med boken är hur djupt kläder och klädminnen påverkar oss. Frågor om när ens personliga stil formades och hur klädseln kan fungera som ett slags rustning diskuteras. Regissören Sunil Munshi ger ett personligt perspektiv genom sitt eget livsöde, från att ha blivit mobbad till att ingå i skolans elitgäng, där klädseln fungerade som en form av skydd. Detta tema har sedan utvecklats i hans teaterarbete och ger en intressant inblick i kopplingen mellan kläder och identitet.

– En oväntad upplevelse var även den ökade tillgången till mina egna minnen under arbetet med boken. Att få reflektera över hur kläder har påverkat och format ens eget liv på ett djupare sätt än förväntat, var en oväntad och berikande del av processen.

Hållbarhet är en viktig aspekt i er bok. Hur tror du att modeindustrin kan ta större steg mot hållbarhet, och vilken roll spelar individers medvetenhet och val i detta sammanhang?

– Hållbarhet är centralt i boken, där kopplingen mellan kläder och minnen innebär en ökad värdering och anknytning till plaggen. Det sträcker sig också till vår existentiella hållbarhet och överkonsumtionens påverkan på samhället.

– För att modeindustrin ska ta större steg mot hållbarhet krävs en ökad medvetenhet om såväl hållbara material som de emotionella faktorer som driver konsumtion, som smärtsamma minnen av sårbarhet och exponering. Boken, inklusive kapitlet om antikexperten Pia Staël von Holstein, som också har en examen i textilekonomi från textilhögskolan, utforskar inte bara existentiell hållbarhet utan också förhållandet mellan mode och antikviteter. Att belysa liknande aspekter är avgörande för att å ena sidan överbrygga klyftan mellan kunskap och värderingar å ena sidan, och faktiskt agerande å andra sidan.

Elle, Plaza, Vi och Habit har uppmärksammat er bok positivt. Vad hoppas du att läsarna kommer att ta med sig från "Modeminne"?

– Vi har fått positiv uppmärksamhet i flera tidningar men det jag är mest stolt över är att vi fick högsta betyg i Bibliotekstjänst. Jag hoppas att läsaren dels börjar reflektera över förhållandet mellan kläder, mode och minne, dels ökar sin kunskap om modehistoria och modevetenskap och i förlängningen minnesforskning.

Boken belyser mode från olika teoretiska och empiriska vinklar. Kan du dela med dig av en specifik teoretisk infallsvinkel eller forskningsresultat som du tycker var särskilt intressant att utforska i samband med modeminne?

– En teoretisk infallsvinkel som jag fann särskilt intressant är konceptet "ukroni", en nybildning av utopi och betecknar en fiktiv, inte sällan utopisk tid, som beskrivs i kapitlet om Aleksa Lundberg. Ukroni används för att analysera hur kläder och mode kopplas till icke-linjär tid. I Lundbergs bok "Bögtjejen" illustreras detta genom hennes barndomsfantasi om prinsessan Aurora, vilket blir ett exempel på en ukronisk tankefigur.

– Icke-linjär tidsuppfattning inom mode tillåter både skapandet av möjliga framtidsscenarier och omformningen av det förflutna. Lundbergs dagdröm om Aurora fungerar som ett sätt att leka med en möjlig framtid, samtidigt som författaren blickar tillbaka på sin livsresa. Denna kombination av fantasielement och återblick på det förflutna ger djupare insikter om kopplingen mellan mode, minnen och tidsuppfattning.

– Många av oss har liknande minnesbubblor där tiden och kläder samspelar, vilket var en central motivation för att skriva boken "Modeminne".