Vetenskaplig kommunikation i förändring

Den vetenskapliga kommunikationen förändras i takt med att samhället i stort strävar mot öppen vetenskap, vilket innefattar öppen tillgång till forskningsresultat samt forskningsdata. En del i förändringen är att de traditionella tidskrifternas roll ifrågasätts på grund av de höga publiceringsavgifterna som förlagen tar ut. 

Tre rapporter från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har under senaste året kommit ut med tre rapporter som berör denna förändring samt omställningen till ett öppet vetenskapssystem. Den sista kom så sent som i mitten av maj.

Sammantaget ger dessa tre rapporter en bild av forskarnas förutsättningar att publicera med öppen tillgång i Sverige. Två rapporter redovisar en enkätstudie genomförd av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Östersjöstiftelsen om forskares syn på öppen tillgång till forskningsdata och öppen tillgång till publikationer. Den tredje handlar om publiceringsplattformar som är viktiga i den pågående förändringen till en ny publiceringspraxis bortom de traditionella vetenskapliga tidskrifterna.  

Forskarnas syn på publicering med öppen tillgång

I enkätundersökningen framgår det att forskarna generellt är positivt inställda till att publicera med öppen tillgång men anger skäl till att de inte gör det, bland annat för att det inte är vanligt inom deras forskningsfält eller på grund av bristande finansiering. Andra skäl till att inte publicera med öppen tillgång är brist på tillräcklig information om publiceringsalternativ och relevanta publiceringskanaler. Forskarna anger även svårigheter med datahantering så som lagring och delning av forskningsdata enligt FAIR-principer som anledning till att inte publicera med öppen tillgång. Det finns även en grupp som uttrycker oro för framtida karriärsutveckling och meritering då de inte litar på helt öppna tidskrifters kvalitet. Enkätresultaten tyder på att flera forskare även ser positiva effekter av öppen tillgång, som exempelvis ökad spridning och citering av forskningsresultat. De når en större läsarkrets och kan göra forskningen tillgänglig för en bredare publik. Öppen tillgång kan även främja samarbete mellan forskare och de kan bygga vidare på varandras arbete, även över disciplinära och institutionella gränser.   

Arbetet med öppen tillgång till forskningsdata haltar

Rapporten om forskningsdata visar att arbetet med öppen tillgång till forskningsdata haltar. Bara hälften av de lärosäten (19 av 40) som svarade i enkäten har någon form av strategisk inriktning för öppen tillgång till forskningsdata, till exempel en policy. Fler än hälften av dessa (det vill säga färre än 19) svarar att det finns en utsedd person eller funktion som genomför det praktiska arbetet med öppen tillgång till forskningsdata vid lärosätet. Utöver det anser många att det inte avsätts tillräckligt med tid och stöd vid lärosätet för det strategiska eller praktiska arbetet. Vidare arrangeras det kunskapshöjande insatser gällande forskningsdata på flera lärosäten men forskarna upplever gjorda insatser som otillräckliga. 

Publiceringsplattformar – ett nytt sätt att publicera

En del i förändringen av den vetenskapliga kommunikationen är förändringarna i själva publiceringen av forskningsresultat och forskningsdata på olika typer av publiceringsplattformar. En publiceringsplattform är en digital yta där material kan lagras och tillgängliggöras. Begreppet kan dock vara förvirrande då det även inkluderar de stora förlagens digitala plattformar där de publicerar traditionella tidskrifter.

I Vetenskapsrådets rapport om publiceringsplattformar syftar begreppet till publiceringskanaler som ligger utanför de stora förlagens traditionella verksamhet. Dessa plattformar erbjuder nya möjligheter för forskare att publicera och sprida sina resultat i olika stadier av forskningsprocessen. De kan erbjuda olika funktioner så som en formaliserad sakkunniggranskning av publikationer. Dessutom kan plattformarna användas för att främja samarbete och interaktion samt möjliggöra långsiktig arkivering av forskningsresultat. Forskarna kan publicera och sprida sina resultat på ett öppet och effektivt sätt, vilket kan bidra till ökad transparens, reproducerbarhet och tillgänglighet inom forskningssamhället.

Utmaningarna förknippade med publiceringsplattformarna innefattar oro för brister i sakkunniggranskning, incitament och acceptans för att använda oprövade publiceringskanaler, vilket i sin tur kan påverka värderingen av dessa publiceringskanaler i meriteringen. Högst sannolikt kommer förändringar i publiceringssystemet att resultera i förändringar i meriteringspraktiker. 

Bibliotekens roll i förändringsprocessen

Lärosätesbiblioteken kan stödja forskare i förändringen genom att erbjuda olika tjänster och resurser. Högskolan i Borås bibliotek erbjuder redan flera olika Rise and shine-tillfällen (korta presentationer riktade till forskare) med koppling till öppen vetenskap, öppen tillgång, forskningsdatahantering, publiceringsavtal och tveksamma tidskrifter.

Genom de publiceringsavtal som biblioteket administrerar finansieras en stor del av högskolans kostnader för publicering med öppen tillgång. Biblioteket kan hjälpa till med att undersöka om en publiceringskanal (eller en konferens) är av hög kvalitet eller om det är en tveksam kanal. Dessutom tillhandahåller biblioteket DiVA, högskolans publiceringsplattform, där metadata för publikationer registreras. Biblioteket kan också ge råd om parallellpublicering, ta emot fulltexter och hjälper till vid bedömning om dessa kan tillgängliggöras öppet. Frågor om olika finansiärers krav på publicering med öppen tillgång är också sådant biblioteket kan vara behjälplig med.

När det kommer till hantering av forskningsdata har biblioteket arrangerat workshops kring forskningsdata och kan svara på frågor om datahanteringsplaner och tillgängliggörande av forskningsdata.

Arbetet framåt för fortsatt förändring

Lärosäten behöver arbeta mer strategiskt för att forskarna ska kunna möta utmaningarna och möjligheterna som framkommer i de tre rapporterna om förändringar i vetenskaplig kommunikation. Forskarna är positivt inställda men upplever hinder som bristande resurser och kunskap. Biblioteken kan även fortsättningsvis erbjuda workshops, rådgivning och stöd, men för att möta framtidens utmaningar behöver lärosätet i stort prioritera och investera i arbetet med dessa frågor och utveckla långsiktiga strategier. Det blir ett sätt att säkerställa att lärosätet är rustat för att stödja forskare i omställningen till öppen vetenskap.