Minskat utbildningsanslag – en gemensam utmaning

Hela högskolesektorn brottas för närvarande med ekonomiska utmaningar. Orsakerna är flera och beror bland annat på ökade ersättningar för vissa utbildningsområden i kombination med minskade utbildningsanslag och att lärosätena inte får ersättning för kostnadsökningar kopplade till inflationen.

– Det är flera faktorer som alla sammanfaller just nu som påverkar vår situation. Regeringens ökade anslag till utbildningar inom naturvetenskap och teknik, genom den så kallade STEM-satsningen, gör att vi får mer betalt per helårsstudent och helårsprestation på många av våra utbildningar. Samtidigt minskar högskolans totala utbildningsanslag. Det gör att vi med nuvarande utbildningsvolym hamnar långt över vårt takbelopp och utbildar fler studenter än vi får betalt för. Detta är något som vi inte har råd med i längden och därför behöver vi bromsa ner, säger Ulrika Ekholm, controller på rektors stab.

Det är riksdagen som beslutar om resurstilldelningen för utbildning och forskning för varje lärosäte. För utbildning baseras ersättningen dels på antalet registrerade studenter, som är omräknade till helårsstudenter, dels på antalet avklarade högskolepoäng eller helårsprestationer. Ersättningssystemet bygger på att kurser är klassificerade till olika utbildningsområden med olika ersättningsbelopp. Ett så kallat takbelopp anger den maximala ersättning som ett lärosäte kan få för genomförd utbildning under ett budgetår.

Balans mellan utbildning och forskning

– Nuvarande situation medför att vi även måste se över våra kostnader för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Den årliga uppräkningen av anslagen från regeringen täcker inte fullt ut de reella kostnadsökningarna kopplade till inflation, höjda löner och lokalkostnader, säger Ulrika Ekholm och fortsätter:

– I ett läge där högskolan inte längre behöver utbilda lika många studenter för att nå vårt takbelopp skapas samtidigt ett utrymme för att både genomföra riktade kvalitetssatsningar på utbildning och att ställa om och rikta fokus på forskning. Forskningen är central för högskolans kunskapsutveckling, akademiska profilering och samhällsrelevans. Samtidigt bidrar en stärkt balans mellan utbildning och forskning till att främja den ekonomiska stabiliteten genom en större andel externa medel.

Merparten av forskningsanslagen i den senaste forskningspropositionen fördelas via forskningsfinansiärer, där lärosäten ges möjlighet att söka medel i öppen konkurrens. Endast en mindre andel, cirka 25 procent, fördelas direkt till lärosätena och då i huvudsak till universitet. I det sammanhanget blir det fortsatt angeläget att utveckla förutsättningarna för att konkurrera om externa forskningsmedel parallellt med att se över utbildningsutbudet, ett arbete som nu pågår inom samtliga akademier på högskolan.

På styrelsemötet den 12 juni beslutades om fördelningen av anslag för utbildning och forskning till respektive akademi för perioden 2026–2028. 23 juni beslutar rektor om planeringsförutsättningarna för samma period.

Sammanfattning

• Riksdagen beslutar om resurstilldelningen för utbildning och forskning för varje lärosäte.
• Ersättningen för utbildning baseras dels på antalet registrerade studenter, som är omräknade till helårsstudenter, dels på avklarade högskolepoäng eller helårsprestationer.
• Ersättningssystemet bygger på att kurser är klassificerade till olika utbildningsområden med olika ersättningsbelopp.
• Regeringens STEM-satsning ger ökade anslag till utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Detta leder till att Högskolan i Borås snabbare når upp till takbeloppet och därför behöver minska utbildningsutbudet.

Begrepp

Takbeloppet är den högsta totala ersättning som varje lärosäte kan få i ramanslag och sätter, tillsammans med hur utbildningen fördelas på olika utbildningsområden, ramar för antalet studenter vid respektive lärosäte. Outnyttjat takbelopp kan sparas och användas kommande år (anslagssparande).

Det ekonomiska värdet av utbildningsvolymen är det värde som det totala antalet helårsstudenter och deras prestationer inom olika utbildningsområden motsvarar. Om det ekonomiska värdet är högre än takbeloppet kan lärosätet spara överskjutande del till kommande år (överproduktion).

Det avräknade takbeloppet är det slutliga beloppet som lärosätet får i ersättning från staten. Utgångspunkten är det ekonomiska värdet av utbildningsvolymen, men avräkningen påverkas också av om lärosätet har anslagssparande eller sparad överproduktion från tidigare år.

Läs mer

Universitetskanslersämbetets webbplats:

Finansiering av högre utbildning och forskning - Universitetskanslersämbetet

Begreppsmanual - Grundläggande begrepp vid redovisning av officiell statistik inom högskolesektorn

Läs regleringsbrevet som styr universitet och högskolor på Ekonomistyrningsverkets webbplats:

Regleringsbrev 2025 Myndighet universitet och högskolor