Allt fler överlever hjärtstopp – ny rapport belyser utvecklingen i Sverige

– Syftet med rapporten är att beskriva den omfattande kunskapsutveckling som skett under de senaste decennierna, baserat på doktorsavhandlingar inom hjärt-lungräddning i Sverige. Samtidigt är den en hyllning till alla frivilliga livräddare och till HLR-utbildningen i landet, säger Johan Herlitz, senior professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås och en av rapportens författare.

En folkrörelse i frontlinjen

Hjärtstopp är ett vanligt och allvarligt tillstånd. Samtidigt har överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige ökat från 4 procent 1990 till 13 procent i dag. En viktig förklaring är att allt fler ingriper tidigt med hjärt-lungräddning – en utveckling som kan beskrivas som en folkrörelse.

Arbetet tog form på 1980-talet genom ett nationellt utbildningsprogram enligt en så kallad kaskadmodell. Läkare utbildades till huvudinstruktörer, som i sin tur utbildade instruktörer runt om i landet, vilka sedan utbildade allmänheten.

I dag har drygt 7 miljoner svenskar genomgått HLR-utbildning, och omkring 150 000 personer är registrerade som SMS-livräddare och kan larmas via mobiltelefon.

– Utvecklingsarbetet kring hjärt-lungräddning i Sverige har under lång tid legat långt fram, inte minst när det gäller utbildning och samverkan, säger Johan Herlitz.

Vid ett hjärtstopp samverkar flera aktörer i en kedja: vittnet som larmar, den som startar hjärt-lungräddning, larmcentralen som ger instruktioner och skickar hjälp samt räddningstjänst, polis och ambulans.

– Det är ett gemensamt arbete där många bidrar. Samverkan är en förutsättning för att liv ska kunna räddas, säger Johan Herlitz.

Vill inspirera allmänhet och forskare

Rapporten syftar också till att bidra till fortsatt utveckling och forskning.

–  Vi hoppas att rapporten ska bli en källa till stolthet, väcka engagemang och bidra till att fler arbetar vidare med hjärt-lungräddning. Vi vill också stimulera ny forskning. Det finns fortfarande kunskapsluckor, till exempel när det gäller överlevare och deras närstående, samt personer som har ingripit vid hjärtstopp, säger Johan Herlitz.

Fortsatta utmaningar

Trots den positiva utvecklingen finns det förbättringsområden. Ett gäller tillgången till hjärtstartare. I dag finns omkring 30 000 publika hjärtstartare i Sverige, men de används inte alltid i tid. Orsaker kan vara att de är inlåsta, otillgängliga under vissa tider eller svåra att lokalisera.

En annan utmaning är att responstiden för ambulans har ökat. Mediantiden från larm till ankomst är i dag 12 minuter.

– Om ambulansen skulle nå fram inom sex minuter, i linje med internationella rekommendationer, skulle ytterligare cirka 550 liv kunna räddas varje år. Det understryker vikten av tidiga insatser och samverkan mellan olika aktörer, säger Johan Herlitz.

Läs mer

Rapporten sammanställer 93 doktorsavhandlingar som lagts fram i Sverige mellan 1982 och 2026. De behandlar bland annat insatser vid hjärtstopp, utbildning i hjärt-lungräddning, vård efter hjärtstopp samt hur överlevare och närstående påverkas.

Rapportens titel: Kunskapsutvecklingen bakom folkrörelsen och framgångssagan hjärt-lungräddning i Sverige. En sammanställning av 93 doktorsavhandlingar framlagda 1982–2026

Författare: Johan Herlitz, Andreas Claesson och Carl Magnusson

Läs rapporten i DiVA

Fakta om hjärtstopp (källa: HLR rådet)

• Cirka 15 000 personer drabbas årligen av hjärtstopp i Sverige
• Omkring 1 700 personer överlever med hjälp av hjärt-lungräddning varav cirka 700 utanför sjukhus
• Mer än 80% av de drabbade har fått hjärt-lungräddning innan ambulans anlänt
• SMS-livräddarsystemet finns i 15 av Sveriges 21 regioner