Rätt undervisning kan förändra livet för elever på ungdomshem

Rapporten ”Förhoppning, undran och ovisshet” är den första studien som gjorts om SiS-elever med IF och är framtagen av Jörgen Frostlund, universitetslektor vid Högskolan i Borås, och Martin Hugo, docent i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Studien undersöker hur undervisningen organiseras och upplevs av elever med IF inom SiS.

– Den kanske viktigaste slutsatsen är att problemet sällan handlar om att barnen inte vill lära sig. Problemet är att många aldrig har fått det stöd de behövt för att lyckas i skolan. När eleverna möter lärare som förstår deras behov, anpassar undervisningen och tar deras erfarenheter på allvar, ser vi hur både lärande, självtillit och framtidstro kan växa fram igen, säger Jörgen Frostlund. 

Majoriteten inskrivna i fel skolform

Elever med IF är tydligt överrepresenterade inom SiS – drygt sex procent jämfört med cirka 1,5 procent i den totala elevpopulationen. Trots det har forskningen om gruppen varit begränsad. Studien visar att många elever har en problematisk skolbakgrund. Ungefär hälften hade lämnat sina tidigare grundskolor redan på mellanstadiet, något forskarna beskriver som oroande. En majoritet av eleverna med diagnostiserad intellektuell funktionsnedsättning var inte inskrivna i en anpassad skolform, vilket gör att många elever riskerar att bedömas mot kunskapskrav som de saknar realistiska förutsättningar att uppnå. Rapporten pekar därför på att fel skolform inte bara är en administrativ fråga utan ett systemfel som kan få långtgående konsekvenser för elevers lärande, självbild och framtidsmöjligheter.

Elever gör framsteg med anpassad undervisning

Rapporten visar att eleverna ofta gör stora framsteg när undervisningen anpassas till deras behov. Att upptäcka att man kan lära sig och utvecklas stärker självbilden och väcker framtidstro. En viktig slutsats är att framgång bygger på nära relationer och samordnat stöd kring eleven.

– Vi överraskades av hur starkt eleverna själva betonade betydelsen av att bli lyssnade på och att bli tagna på allvar. Många beskrev att de för första gången upplevde att vuxna verkligen försökte förstå deras behov och anpassa undervisningen därefter, säger Jörgen Frostlund. 

”SiS kan vara en chans till nystart”

Forskarna lyfter särskilt fram betydelsen av engagerade lärare, hög lärartäthet och ett nära samspel mellan skolpersonal och behandlingspersonal. Struktur, repetition och tydligt vuxenstöd är andra avgörande faktorer.
– Skolan på SiS kan vara en chans till en nystart för dessa elever, säger Kim Silow Kallenberg, forskningsledare vid SiS.

Enligt studien har SiS-skolan potential att fungera kompensatoriskt – det vill säga ge eleverna det stöd de tidigare saknat. Förutsättningen är att undervisningen hänger ihop och prioriteras som en del av rehabiliteringen.

Forskarna ser en tydlig riktning framåt: rätt organiserad undervisning kan göra stor skillnad – även för elever med svåra skolbakgrunder.
– Det handlar i grunden om att bli sedd som en lärande individ, säger Martin Hugo.

Läs hela rapporten: 3 2026 Förhoppning, undran och ovisshet: Att vara elev med intellektuell funktionsnedsättning i SiS skolverksamhet - SiS - Statens institutionsstyrelse