Från internationell student till högskolans förvaltningschef

Vi börjar 2005. Då kommer Kamran Rousta till Högskolan i Borås för att börja på masterprogrammet Waste Management and Resource Recovery. I bagaget har han en tidigare utbildning som maskiningenjör från Iran och flera års yrkesverksamhet. Beslutet att resa hit för just den masterutbildningen var både stort och medvetet.

– Jag kände ett behov av förändring och att utvecklas vidare, både professionellt och personligt. Min plan var att genomföra masterutbildningen och sedan återvända till Iran med ny kunskap och nya perspektiv, säger han.

Men så öppnade sig den ena nya möjligheten efter den andra och Kamran kom att bli kvar på högskolan. Att studera som internationell student innebar mer än att fördjupa sig i ämnet. Det blev också en möjlighet att möta en ny kultur och nya sätt att tänka och arbeta.

– Att leva i ett annat land gav mig inte bara kunskap, utan också ett bredare perspektiv och en tydligare bild av vad jag kan bidra med, förklarar han.

Läxhjälpare i matematik – en vändpunkt

Parallellt med studierna arbetade Kamran med olika jobb, bland annat med tidningsutdelning, direktreklam och som sommararbetare på Skanska. Men så kom en viktig vändpunkt i slutet av 2006. Då fick han möjlighet att arbeta som läxhjälpare i matematik i högskolans mattesupport i biblioteket. Vid den tiden kunde han bara några få ord på svenska.

– Studenter på högskolans ingenjörsutbildningar kom dit varje eftermiddag för att få hjälp i matematik. Att få hjälpa studenter och se deras ”aha-upplevelser” betydde mycket för mig. Genom mötena med studenterna utvecklade jag både min undervisning och mina språkkunskaper. Jag brukade säga: ”Jag kan matematik och vill hjälpa dig, och du får gärna hjälpa mig med svenskan.” Jag har i stort sett lärt mig svenska genom dessa möten och genom att vara aktiv i samhället, berättar han.

Efter ungefär ett år fick han också möjlighet att arbeta som övningsledare i flera ingenjörskurser, bland annat inom termodynamik, mekanik och energiteknik.

Mot en akademisk karriär

Masterutbildningen avslutades i slutet av 2008, och planen var att han tillsammans med sin familj skulle återvända till Iran. Men så fick han ett erbjudande om att arbeta som universitetsadjunkt i energiteknik under ett år. Det som alltså var tänkt som ett tillfälligt uppdrag blev början på en lång karriär vid Högskolan i Borås. I dag har Kamran Rousta arbetat på högskolan i cirka 17 år.

– För mig handlar det om att vara öppen för det som händer i livet, ta vara på de möjligheter som ges och omvandla dem till utveckling, säger han.

Forskning om samspelet mellan människa och teknik

När han gjorde sitt examensarbete på masterprogrammet låg fokus på samspelet mellan tekniska system och mänskliga beteenden. Det ledde till att han 2011 tog initiativ till ett forskningsförslag inom området och började som doktorand på deltid. Efter disputationen 2018 var han med och startade forskargruppen Resource Management som fokuserar på resursåtervinning ur ett helhetsperspektiv, där beteendemässiga, sociala och tekniska aspekter vävs samman.

– Tekniska system fungerar inte optimalt om man inte också tar hänsyn till sociala och beteendemässiga aspekter, menar han.

Ledarskap präglat av dialog och tillit

Sedan 1 maj är Kamran Rousta ny förvaltningschef vid Högskolan i Borås. Han lämnar därmed rollen som prefekt för Institutionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad som han innehaft sedan 2023.

Han beskriver sitt ledarskap som prestigelöst, dialogbaserat och tillitsfullt.

– Jag tror på människors vilja och förmåga att bidra och jag arbetar för att skapa gemensamma mål, transparent kommunikation och en miljö där ansvar och autonomi går hand i hand. När det gäller utvecklingsområden har jag under många år arbetat med att inte gå för djupt in i operativa frågor i min roll som chef. För mig handlar det om att hitta en bra balans mellan det strategiska och det operativa, så att jag skapar rätt förutsättningar för organisationen. En viktig del i rollen som förvaltningschef är att skapa förutsättningar för att hela organisationen ska fungera som en helhet, med ett nära samspel mellan verksamhetsstöd och akademier.

Om sig själv som person säger han:

– Jag är social och tycker om att möta människor. Jag skrattar gärna och engagerar mig i det jag gör. Jag har stor respekt för dialog och för olika perspektiv. Jag har också en analytisk förmåga som kommer från min bakgrund som ingenjör och forskare. Jag är reflekterande, vilket hjälper mig både privat och på jobbet.

Vad har du för tankar framåt för högskolans verksamhet?

– Högskolan i Borås står stark och befinner sig i en viktig utvecklingsfas, inte minst med styrelsens inriktning mot att bli Sverige textiluniversitet. Min ambition är att bidra till den utvecklingen genom att säkerställa ett stabilt, professionellt och utvecklingsorienterat verksamhetsstöd som skapar värde för hela högskolan. Jag ser en stor potential i verksamhetsstödet och i de professionella och engagerade medarbetare som varje dag bidrar till högskolans utveckling. Jag ser fram emot att lära känna verksamheten och tillsammans med alla avdelningschefer och medarbetarna utveckla kultur, struktur och arbetssätt som bidrar till att stärka helheten i högskolans verksamhet.

– För mig är närvaro och att ta in olika perspektiv på verksamhetsstödet en viktig grund för utvecklingsarbete. Jag kommer att lägga tid på att lära känna avdelningscheferna och tillsammans med dem utveckla ett arbetssätt, en kultur och ett förhållningssätt som präglas av samarbete och utveckling. Jag kommer också att besöka avdelningarna regelbundet för att lära känna medarbetarna i olika delar av verksamheten, och för att vara närvarande i vardagen. Det är ett stort ansvar, och en ära, att ha helhetsansvar för en verksamhet med cirka 200 medarbetare, avslutar han.