Prestigelöst samarbete mellan Resursåtervinning och Textil och mode

Att de två områdena korsar varandra är ingen slump. Alla textila material består av polymerer, komplexa stora molekylstrukturer som har det gemensamt att de genom uppvärmning kan bearbetas till olika former: elastiska och mjuka eller spröda och hårda. 

– Vare sig det handlar om garnfibrer eller andra textila strukturer så måste man ha kunskap om polymera material. Det kan vi bidra med. Polymerforskningen har funnits vid högskolan i över 20 år, vi har bra resurser och en modern och unik utrustning, säger Mikael Skrifvars. 

Prestigelöshet är en förutsättning

Samarbetet med Textil och mode intensifierades för några år sedan då Nawar Kadi började på högskolan. I dag är han områdesföreträdare för Textil och mode och chef för de textila labben, samt professor i textilteknologi. Mikael Skrifvars nämner prestigelöshet som en förutsättning för att lyckas med tvärvetenskapliga samarbeten. 

– Alla kan inte vara bra på allt, det viktigaste är att alla vill och kan bidra med sin expertis och att man jobbar tillsammans, säger Mikael Skrifvars. 

Stärker högskolans väg mot universitet

Ett exempel på de tvärvetenskapliga samarbetena är doktorandnätverket DyeAnotherWay, ett fyraårigt projekt som syftar till att utveckla miljövänliga färgämnen för textil- och livsmedelsindustrin. Det koordineras av universitet TU Wien i Österrike och finansieras av EU:s prestigefyllda program Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA). Två doktorander är finansierade av projektet, en i polymerteknologi och en i textilteknologi. I ett annat forskningsprojekt, finansierat av Energimyndigheten och tillsammans med företagen Renasens och Stadium, utvecklas en skalbar process för att med hjälp av superkritisk CO₂-teknologi rena textilavfall från färgrester och elastan. Målet är att undanröja ett av de stora hindren för att återvinna textilavfall.

Resursåtervinnings polymerlabb är även en viktig resurs vid både undervisning och forskning och för textilstudenterna ger det en möjlighet att se hur fibrer och filament kan tillverkas genom smältspinning, samt hur de termiska egenskaperna kan karaktäriseras. Polymerlabbet används i kurser, exjobb samt i doktorandprojekt. 
– Det här är bara några exempel på att samarbetet ger tydliga synergieffekter och det stärker högskolans väg mot att bli universitet, säger Mikael Skrifvars. 

Hur ser du på framtiden för polymerteknologi, vilka är de stora frågorna att lösa?
– Det är en väldigt stor utmaning att ersätta alla råoljebaserade polymerer och därför är efterfrågan på hållbara polymerer jättestor. Det ska vara fossilfritt och förnyelsebart. Vi har också problemet med mikroplaster och tillsatser, som är en potentiell miljöfara. Återvinning är också en stor fråga, att ta vara på uttjänta polymera produkter och titta på vad resterna kan användas till. 

Läs mer

Forskargruppen Polymerteknologi
Forskningsområdet Textil och mode
Forskningsområdet Resursåtervinning