Hon forskar om vården vid övergångar i livet

– Doktorandprogrammet lät relevant eftersom det syftade till att förbättra vården för ungdomar med kroniska tillstånd och tanken var att utveckla en vårdintervention. Det lät utmanande men jag kunde ändå förstå relevansen av projektet då jag själv lever med astma sedan jag var liten. Jag vet hur processen kan se ut. Jag blev väldig glad när jag fick höra att de ville anställa mig, berättar Mariela.

Marielas forskningsområden har sin utgångspunkt i hennes doktorsavhandling, där hon studerade patient-empowerment under övergången från barn- till vuxenvården hos unga personer med kroniska tillstånd. Utöver sina forskningsområden deltar hon även i projekt inom primärvård, klinisk simulation med hjälp av AI-genererade avatarer och sociala bestämningsfaktorer för hälsa.  

Vad forskar du om?

– Efter min disputation har min forskning utvecklats inom tre huvudsakliga områden. För det första arbetar jag vidare med övergångsvård och avbrott i vården. Jag studerar bland annat långtidseffekter av komplexa vårdinterventioner. Jag koordinerar också ett projekt som syftar till att identifiera riskfaktorer för avbrott i medicinsk uppföljning. Målet är att undersöka både prevalensen av avbrott i uppföljningen, patientrelaterade faktorer som påverkar uppföljningen och vilka konsekvenser avbrott i vården kan leda till. För det andra arbetar jag med ett projekt om hiv som min kollega Ewa Carlsson Lalloo är ansvarig för. Vi utvärderar en utbildningsinsats om hiv som riktar sig till omvårdnadsstudenter och personal. Den är utvecklad av Föreningen Noak Ark Småland och Hallands verksamhetsområden. För det tredje, har jag ett projekt där jag undersöker hur sjuksköterskestudenter resonerar och går till väga när de väljer ämnen till sin kandidatuppsats. 

Finns det någonting som särskilt intresserar dig inom dessa områden?

– Det som särskilt intresserar mig är skärningspunkten mellan individens hälsoupplevelser, strukturella villkor och vårdens organisation. Jag drivs av frågor om hur personer med kroniska tillstånd navigerar i vårdsystemet, hur sociala faktorer formar deras möjligheter till god hälsa och hur både kliniska och pedagogiska processer kan förbättras för att stödja dem under kritiska övergångar i livet.

24 mars håller du en öppen föreläsning. Vad handlar den om?

– Jag kommer att prata om hur vi som individer går genom olika övergångar i livet och hur de påverkas av olika faktorer. Jag kommer att lyfta hur vi kan underlätta övergångar från olika perspektiv, som kliniker, forskare och människa. Min forskning handlar främst om personer med kroniska tillstånd och det är den gruppen jag kommer att lyfta fram.

Vem vänder sig föreläsningen till?

– Den vänder sig till alla – forskare, kliniker och ­allmänheten. Jag vill verkligen försöka se till att alla som är med och lyssnar får någonting med sig som de eventuellt kan använda i sina liv. 

Vad innebär docentmeriteringen för dig?

– Det är en ära att ha blivit utsedd till docent. För mig var det nästa steg i min akademiska karriär och det är en bekräftelse på att det jag har gjort hittills har en hög, vetenskaplig kvalité. Dessutom är det också ett tillfälle för mig att titta tillbaka på och utvärdera det som jag har gjort (dvs. vilken typ av forskning, vilka områden), för att sedan besluta mig om jag vill fortsätta på samma spår eller om jag kanske vill byta riktning. 

Läs mer

Forskarprofil

Forskningsområdet Människan i vården

Forskargruppen tillämpad vård och kommunikationsforskning