Textil bär svensk industri – ny rapport efterlyser långsiktig nationell satsning

Rapporten lanserades av Högskolan i Borås den 22 oktober vid ett rundabordssamtal på Business Sweden. Den visar hur textila material och tekniker är viktiga i flera samhällsviktiga branscher – från försvar och sjukvård till fordon, bygg och livsmedelsproduktion. Med sina många funktionella egenskaper är textil en möjliggörande materialteknik för stora delar av svenskt näringsliv. 

Sverige har enligt rapporten starka företag, specialiserad produktion, forskningsmiljöer och industriell erfarenhet. Men styrkorna är utspridda. Utan långsiktig kapacitet och nationell samordning finns en risk att innovationer inte skalas upp, att företagen inte får tillgång till rätt kompetens och att investeringar och värdeskapande hamnar i andra länder. 

Susanne Nejderås, textilstrateg vid Högskolan i Borås: 

– Sverige har kunskapen, företagen och innovationskraften. Det som saknas är en långsiktig nationell kapacitet som knyter ihop forskning, testmiljöer, kompetens och industriella behov. Om vi inte bygger den kapaciteten nu riskerar framtidens lösningar, investeringar och jobb att utvecklas någon annanstans. 

Franca Lippitz, Senior Project Manager, Consumer Goods, Business Sweden: 

– Sveriges textila kompetens har potential att skapa fler internationella affärer, både inom textilsektorn och i andra branscher. För att ta vara på möjligheterna behöver fler innovationer nå marknaden och möta internationella kundbehov. Då kan vi stärka svenska företags konkurrenskraft och öka exporten. 

Bred samsyn i näringslivet 

I samband med lanseringen samlades representanter från näringsliv, branschorganisationer och akademi till ett rundabordssamtal på Business Sweden. Samsynen om textilens betydelse för Sverige var stor runt bordet.

Åsa Degerman, Policy Specialist & Senior Business Development Manager, Södra: 

– Just nu visar kinesiska aktörer intresse av att lära sig av Sverige, men gör vi inte rätt satsningar förlorar vi snabbt i konkurrenskraft.  

Utvecklingen inom den asiatiska fordonsindustrin går snabbt, inte minst när det gäller design och materialutveckling, konstaterar Christina Isomaa, CMF Design Lead på Scania. 

– Fordonsindustrin står inför nya utmaningar kring hållbara och cirkulära material. För svensk textilindustri handlar framtiden kanske inte om att återskapa det vi en gång hade, utan om att utveckla det vi ännu inte har, säger hon. 

Cecilia Nykvist, vd, TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag: 

– Kunskapen om den textila värdekedjan och den textila branschen behöver öka hos beslutsfattare. Den här rapporten visar hur viktig textil är för många branscher.  

Från enskilda projekt till långsiktig kapacitet 

Rapportens huvudbudskap är att företagens omställning inte enbart kan bäras av tillfälliga eller avgränsade projekt. För att nya material, tekniker och cirkulära affärsmodeller ska kunna testas, demonstreras och skalas upp krävs stabila forsknings- och innovationsmiljöer, industrinära testinfrastruktur och en långsiktig kompetensförsörjning.

Behovet blir särskilt tydligt när nya krav på cirkularitet, spårbarhet och materialval sammanfaller med en snabb utveckling inom AI, automation och digitalisering. EU:s ekodesignförordning gör det möjligt att införa hållbarhets- och informationskrav för nästan alla varor på EU-marknaden. Samtidigt bereds ett svenskt system för utökat producentansvar för textil. 

– Det här är inte en särfråga för textil- och modebranschen. Textil påverkar Sveriges förmåga att ställa om industrin, möta nya regelverk och säkra tillgången till samhällsviktiga produkter. Därför behöver textil få en tydligare plats i svensk industri-, innovations-, utbildnings- och beredskapspolitik, säger Susanne Nejderås. 

Fyra områden där Sverige behöver agera 

Rapporten pekar ut fyra prioriterade insatsområden: 

• Stärk forskning och innovation 

Öka den långsiktiga forsknings- och innovationskapaciteten inom bland annat cirkulära och biobaserade material, avancerad textilåtervinning, automatiserad sortering, AI, digital spårbarhet och resurseffektiv produktion. 

• Bygg infrastruktur för test, sortering, återvinning och uppskalning 

Skapa långsiktigt finansierade och nationellt samordnade testbäddar, pilotmiljöer och teknisk kapacitet där nya lösningar kan demonstreras och utvecklas från forskning till marknad. 

• Stärk kompetensförsörjningen 

Säkerställ kompetens inom bland annat textilteknik, materialvetenskap, kemi, design, AI, automation, produktion, cirkularitet och affärsutveckling – från yrkesutbildning och högre utbildning till forskning och livslångt lärande. 

• Utveckla ett nationellt kunskapsnav 

Samla forskning, näringsliv och offentlig sektor för strategisk analys, samverkan, industriell utveckling och stöd i genomförandet av nya regelverk. Navet bör bygga vidare på befintliga miljöer och stärka kopplingarna mellan textilsektorn och andra svenska styrkeområden.

Läs och ladda ner rapporten