Guide om tveksamma tidskrifter och konferenser

Biblioteket har tagit fram en guide för tveksamma tidskrifter och konferenser som finns öppet tillgängligt på webben. Använd gärna den när du utvärderar inbjudningar från tidskrifter och konferenser. Guiden är uppbyggd runt ett antal parametrar som är bra att kontrollera.

• Guide om tveksamma tidskrifter och konferenser

Vad är tveksamma tidskrifter?

På svenska finns det inte ett tydligt begrepp som används av alla när det kommer till tveksamma tidskrifter, utan det finns flera olika som används parallellt. Tidskrifter kan till exempel omnämnas som rovdjurstidskrifter, tvivelaktiga tidskrifter eller misstänkt tveksamma tidskrifter. Även inom engelskan finns många uttryck, bland annat predatory journals, deceptive journals eller dubious publishing. Men den 11 december 2019 publicerades det en artikel i Nature i vilken ledande forskare och förläggare från tio olika länder har enats om en definition av begreppet "predatory journals" och de slår då även fast att det är begreppet predatory som bör användas, eftersom det är så pass inarbetat redan. Definitionen lyder (egen översättning):

Tveksamma tidskrifter och förlag verkar på en grund av egenintresse på bekostnad av vetenskaplig noggrannhet. Utmärkande drag för dem är nyttjandet av falsk eller missvisande information, avvikelser från vedertagna standarder för redaktörskap och publicering, en brist på transparens, och/eller enträgna och urskillningslösa värvningsmetoder.

Problem med tveksamma förlag och tidskrifter

Problemet med tveksamma förlag och tidskrifter är att de underminerar den vetenskapliga forskningens trovärdighet. Dessa förlag ger oseriösa forskare, och forskare med exempelvis politisk agenda, en plattform som verkar trovärdig och respektabel. Det finns flera anledningar till varför du inte ska publicera i dessa tidskrifter:

• Du får inte den spridningen du önskar då tidskriften inte är indexerad i någon för din forskning relevant databas (den kommer alltså inte att gå att hitta i några sökningar i vanligt förekommande databaser).
• Ditt rykte kan ifrågasättas; andra forskare ser var du har blivit publicerad och kan börja tvivla på din forskning och dess kvalitet.
  du kan få svårare att meritera dig för nästa nivå i din akademiska karriär, söka jobb vid andra lärosäten eller få forskningsfinansiering.
• Lärosätet får sämre rykte vid kvalitetsgranskning; lärosätet får inga poäng eller få poäng vid kvalitetsgranskning och utvärdering av dess forskning.

Parametrar att granska

När du får en inbjudan till en tidskrift eller konferens finns det ett antal parametrar att ta i beaktande:

• Inbjudan & call for papers
• Förlaget & tidskriftens anseende
• Tidskriftens ämnesområde
• Spridning & sökbarhet
• Kvalitet på publicerade artiklar
• Granskningsprocess
• Impact factor
• Redaktionskommitté
• Tidskriftens webbplats

En längre beskrivning kring hur man ska tänka runt dessa parametrar ges i Guiden om tveksamma tidskrifter och konferenser.