CVS-projekt 2020–2021

Tvärsektoriell samverkan inom Socialt hållbart Borås

Projektet är ett följeforskningsprojekt på 2,5 år som startade hösten 2020 och finansieras av Borås Stad och CVS. I projektet nås kunskap om identifierade möjligheter och riskfaktorer gällande den samverkan som sker inom ramen för Socialt hållbart Borås, där kommunal, och regional verksamhet sjösätter projekt med näringsliv och civilsamhälle för att öka social hållbarhet och minska stadens sociala och ekonomiska segregering. Studien bidrar till lärprocesser och förbättringsarbete vad gäller tvärsektoriell samverkan inom det specifika projektet liksom välfärdsarbete generellt. Projektet leds av fil dr. Julia Carlsson (CVS medfinansierar OH-kostnaderna, ca 280 tkr, under de 2,5 åren).

Rapport Följeforskning av Socialt hållbart Borås

Digitaliseringen organisatoriska effekter. En studie av digitaliseringens utmaningar och möjligheter för lärare inom universitet och högskola

Projektet erhöll forskningsstöd i utlysningen 2020. I projektet studeras vad den snabba övergång till distansarbete som utlösts av Covid-19-krisen inneburit i termer av ökad styrning och professionalism för yrkesverksamma inom högre utbildning, en yrkesgrupp som utgör en central del av välfärden.

Med utgångspunkt i nyttjande av digitala verktyg relateras arbetsmiljöfrågor till frågor om kontroll och granskning, autonomi och inflytande. Studien är ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Jönköping. Projektet leds av fil dr. Christina Mauléon, övriga medverkande är fil. dr. Sara Hjelm-Lidholm och professor Tomas Müllern (JU).  Projektet rapporteras muntligt våren 2022 inom ramen för seminarieserien Det socialt hållbara välfärdssamhället, skriftligt är i dagsläget en populärvetenskaplig artikel publicerad (CVS finansiering: 500 tkr).

Fallet Norrby. Analyser av interventioner

Projektet erhöll forskningsstöd i utlysningen 2020. Projektet syftar till att nå kunskap om hur samverkansinsatser för minskad brottslighet i urbana miljöer kan nå goda resultat. Med utgångspunkt i Borås Stads tidigare kartläggning samt samtal med boende och representanter från kommunala, statliga, privata och civilsamhälleliga aktörer analyseras det nuvarande läget. Studien leds av professor Micael Björk och medverkande är fil. dr. Charlotta Thodelius (CVS finansiering: 500 tkr).

Välfärdsteknik. Robotisering och digitalisering i välfärden

Projektet ges inom ramen för tidigare forskningsprogram Hållbar SOL, men förskjutits till år 2021.  Projektet leds av fil. dr. Goran Puaca och utförs tillsammans med fil. dr. Tora Nord. Projektet är ett samarbete med forskare inom Centrumbildningen: Prehospen, som i ett pågående projekt utarbetar digitala hjälpmedel (AI) som beslutsstöd för identifiering av sepsisrisk i prehospitalt arbete.

Puaca och Nord medverkar i pilotstudien genom att ta sig an problemet från de professionellas perspektiv: Uppfattas det digitala verktyget som ett stöd i arbetet och ett hjälpmedel i riktning mot ökad professionalism eller kan det också uppfattas som kontrollinstrument som motverkar utvecklandet av praktiskt kompetens? (CVS finansierar: 225 tkr) 

Hybrida organisationer som verktyg för hållbar platsutveckling. Fallet Uddebo.

Projektet ges inom ramen för tidigare forskningsprogram Hållbar SOL, men förskjutits till 2020.  Projektet har letts av professor Marita Flisbäck och medarbetare är fil dr. Margareta Carlén. Syftet med denna pilotstudie är att bidra med kunskap om hur privata, offentliga och civila aktörer samverkar för att främja välfärd och hållbara livsmiljöer i glesbygd.

Orten som studeras är Uddebo i Tranemo kommun. Fallet visar hur glesbygdsutveckling kan ske genom att ekologisk och social hållbarhet sätts i centrum. På orten utvecklas kollektiva metoder för självhushållning, kommunikationer och en integrerad livsmiljö. Arbetet bygger på idéer om ett liv bortom lönearbete och en livsmiljö som värnar om kommande generationers resurser. Samtidigt som fallet vittnar om ”lyckade” strategier för att få en ort att växa och utvecklats underifrån, vittnar det också om organisatoriska dilemman när arbetet ska ske utanför etablerade system. (CVS finansierar: 225 tkr).

Projektet rapporteras muntligt våren 2022 inom ramen för seminarieserien Det socialt hållbara välfärdssamhället. En vetenskaplig artikel är publicerad i Sociologisk forskning:

Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden

I media

Kollektiv gemenskap nu och i framtiden. Socialpolitik.com

Vad attraherar unga till välfärdsyrken? En jämförelse mellan Sjuksköterskeprogrammet och Polisprogrammet.

Projektet leds av bitr. professor Maria Wolmesjö, medverkande är adjunkt Johan Florén (projektet formulerades av CVS och bemannades hösten 2020)

Att det råder brist på ett antal ”samhällsbärande” yrken inom exempelvis vård- och omsorgssektorn har blivit påtagligt med den kris som orsakats av Covid-19. Men för att åtgärda problemet behövs kunskap om vad som lockar unga att söka sig till välfärdens utbildningar och yrkesområden, samt vilka farhågor och negativa aspekter inom yrkesutövandet som kan få dem att avbryta studierna och slå in på en annan bana. Tanken är därför att projektet ska studera studenter som påbörjat sin första termin vid Sjuksköterskeprogrammet och Polisprogrammet vid Högskolan i Borås. Studenterna kan med fördel intervjuas vid två tillfällen, exempelvis i början och slutet av sin första termin. Frågor kan ställas om förväntningar vad gäller mening i yrkeslivet, karriär och arbetsvillkor, lön och den ”samhällsbärande” uppgiften, samt vilka erfarenheter de gjort i mötet med yrket under utbildningen som kan utgöra skäl till avhopp.

Resultaten bidrar med kunskap om vilka drivkrafter som ligger till grund för att unga attraheras av välfärdsyrken. Jämförelsen mellan två olika välfärdsutbildningar där studentgrupperna skiljer sig åt är viktig för att få en fördjupad förståelse för olika drivkrafter och sociala faktorer som gör att unga söker sig till eller bort från välfärdssektorn. Kunskap nås med andra ord om centrala push- och pullfaktorer bland framtida yrkesutövare i välfärden och rör en klassisk utbildningssociologisk fråga om individens motiv och framtidsbilder i relation till samhällets ekonomiska och sociala strukturer (CVS finansiering: 500 tkr).

Samordning för tillvaratagande av utsatta gruppers kompetenser. Om studiehandledning på modersmål.

Projektet, som erhöll forskningsstöd i utlysningen 2021, startar oktober 2021. Projektledare är fil. dr. Jenny Uddling, övrig medverkande: Josefina Eliaso Magnusson.

I projektet undersöks studiehandledning på modersmål och hur samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare organiseras i detta ändamål. Studien bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med studiehandledare och ämneslärare samt observationer av de intervjuade studiehandledarna med fokus på hur de handleder de nyanlända eleverna på modersmålet. Trots att skolan ska vara kompensatorisk och studiehandledning är en stödinsats som eleverna har rätt till, så finns lite forskning om hur studiehandledningen och samverkan faktiskt går till. Den forskning som finns visar att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare ofta är bristfällig, och att analyser behövs som kan förbättra samverkan så att utsatta gruppers kompetenser kan tillvaratas, vilket är syftet med föreliggande projekt (CVS finansiering: 500 tkr).

Byråkratiseringsmonstret och digitaliseringspandemin. En uppföljningsstudie av professionell autonomi och digitalisering.

Projektet erhöll forskningsstöd i utlysningen år 2021 och startar i januari år 2022. Projektledare är fil. dr. Christina Mauléon, medverkar gör fil dr. Sara Hjelm Lidholm, professor Rolf Solli, professor Tomas Mullern vid Jönköping University.

För universitetslärare innebar Coronapandemin en snabb digitalisering av undervisningsuppdraget. Under våren och sommaren 2020 undersökte forskarna hur lärare inom högre utbildning (Högskolan i Borås och Jönköping University) upplevde och genomförde övergången från campusdriven till digital undervisning.

I studien blev det tydligt hur övergången som drevs fram av krisen medförde att lärarna ofta själva fick finna egna lösningar på didaktiska, pedagogiska, tekniska och organisatoriska problem i övergången. Studien indikerar att, liksom i övriga välfärdssamhället, så saknades planer för krishantering. Men att styrning och beslut lades på universitetslärarna ska inte enkelt tolkas som en fråga om bristande styrning. Det kan också ses som ett uttryck för ökad professionell autonomi och kollegial styrning.

I denna uppföljningsstudie söker forskargruppen svar på vilka styrmodeller som utvecklats över tid och vilken roll digitaliseringen har i detta. När högskolor och andra myndighetsutövande verksamheter övergår till en mer tillitsbaserad och kollegialt styrd verksamhet är studiens kunskapsbidrag från krissituationen under året 2020 högaktuell. Frågan är alltså vilka effekter krisen får på längre sikt. Kommer en återgång ske till en mer byråkratiskt styrd verksamhet eller blir verksamheten mer professionsstyrd? Vilken roll har digitaliseringen i de båda vägvalen? Och hur passar tillitsbaserad styrning och kollegialitet in i detta sammanhang? (CVS finansiering: 500 tkr)

Mindre kommuners kompetensförsörjning – migration som svar på en svårlöst utmaning?

Projektet erhöll forskningsstöd i CVS särskilda utlysningen om tvärsektoriell samverkan i mindre kommuner och glesbygd. Projektet leds och utförs av fil. dr Hanna Uddbäck och startar januari år 2022.

Tidigare forskning har visat hur mindre kommer i Sverige, till följd av den ökade invandringen år 2015, utökat arbetet inom olika offentliga välfärdsområden och hur den ökade invandringen ger ett möjligt svar på problemet som offentlig välfärden står med avseende på kompetensförsörjning. Hur detta arbete konkret gått till är en angelägen forskningsfråga. Projektets syfte är därför att bidra med kunskap om mindre kommuners strategier och insatser för att arbeta med kompetensförsörjning i offentlig verksamhet i relation till nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Projektet studerar hur arbetet tar form i samspelet mellan specifika lokala förutsättningar och en bredare nationell, politisk kontext. Konkret undersöks hur arbetet organiseras, hur frågorna välfärdens kompetensförsörjning och nyanländas etablering på arbetsmarknaden relateras till varandra, samt vilka utmaningar och möjligheter som lokala aktörer identifierar för att nå uppställda resultat i detta arbete. Två mindre kommuner i Västra Götaland används som strategiskt utvalda fall avseende högt antal flyktingmottagande respektive stor brist på personal och rätt kompetens inom offentlig välfärd (CVS finansiering: 500 tkr).