Wout Dillen

Jag är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, med inriktning på kunskapsorganisation och digitala miljöer. Som litteratur- och lingvistikstudent, som doktorand i litteratur vid universitetet i Antwerpen (Belgien) i 2015, blev jag närmare bekant med området biblioteks- och informationsvetenskap först senare under min akademiska karriär, under mitt ‘Experienced Researcher’-stipendium i Marie Skłodowska-Curie ITN om Digital Scholarly Editing (DiXiT) här i Borås (2016-2017). Under årens lopp har jag kommit att uppskatta de otaliga intrikata sätten på vilka båda områdena är sammankopplade, och informerar varandra, och jag fortsätter att hitta lovande möjligheter för forskning i deras skärningspunkt.

Digital Scholarly Editing

Som doktorand fokuserade min avhandling på hur vi kan organisera vår kunskap om kulturarvsdokument i form av en digital miljö som Digital Scholarly Edition. Hur bygger vi en auktoritativ digital upplaga kring ett eller flera litterära verk, så att den både kan förmedla vår samlade kunskap om dessa verk, och fungera som en värdefull resurs för framtida forskning? Vilka standarder använder vi för att bygga dessa miljöer? Vilka verktyg och tekniker? Hur upprättar vi ansvar för vårt arbete med att utforma dessa utgåvor och låter deras användare inte hålla med om våra resultat? Det var några av frågorna jag tog upp i min avhandling.

Kritiska digitaliseringsprocesser

Medan mitt doktorandarbete i första hand fokuserade på att digitalisera texterna i kulturarvsdokument, gav mitt arbete i DiXiT-projektet möjlighet att fördjupa sig i liknande frågor relaterade till deras digitalisering genom bildfångningstekniker. Än idag tas sådana digitala reproduktioner ofta till nominellt värde. För min forskning observerade jag därför digitaliseringspraxisen i flera europeiska nationalbibliotek, för att hjälpa till att kartlägga de olika aktörerna som är involverade i digitaliseringsprocesserna, och deras motstridiga intressen, som alla oavsiktligt bestämmer kvaliteten på digitaliserade bilder i stor utsträckning. Dessa erfarenheter informerade mitt nuvarande fokus på det som kallas "paradata" (data om hur digitala tillgångar skapas) med avseende på digitaliseringsprocesser.

Hållbar, tillgänglig och inkluderande forskningsinfrastruktur

Minst lika viktiga som de resurser vi utvecklar är dock resurserna för de infrastrukturer vi kan hysa och dela dem på. Om vi vill att våra resurser och forskning ska förbli tillgängliga och återanvändbara i framtiden måste vi överväga den långsiktiga hållbarheten hos våra publiceringsplattformar och publicera vårt material med lämpligt öppna licenser. Och om vi vill erbjuda största möjliga publik en möjlighet att interagera med vårt material måste vi överväga frågor om ‘web accessibility’ (för att nå personer med funktionshinder) och utforska ‘minimal computing’ alternativ (för att nå områden i världen med mindre tillförlitlig tillgång till infrastrukturer). Det är också därför frågor som ‘tool criticism’ (att utveckla en kritisk inställning till de verktyg vi använder i vår forskning), algoritmisk bias, koddokumentation etc. är nyckelämnen i min forskning och undervisning.

Annan akademisk tjänst

Vid sidan av min undervisning och forskning är jag också engagerad i flera forskningsgemenskaper inom området. Jag har varit styrelseledamot i European Society for Textual Scholarship (ESTS) sedan 2015, och dess sekreterare sedan 2017, samt styrelseledamot i DH Benelux 2016 och i dess direktion sedan 2021. Jag är också chefredaktör för Variants, tidskriften för ESTS; biträdande redaktör för Information Research; och på redaktionen för Journal of the DH Benelux.

Till forskarens publikationer i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)