Forskare vid Högskolan i Borås har studerat hur hjärnmyter och hjärnkunskap kan påverka elever och lärare och vad lärare och beslutsfattare kan göra för att hålla skolan fri från teorier som saknar vetenskaplig grund. Detta ska diskuteras under ett seminarium i Almedalen.

Välkommen på plats eller följ det live på hb.se/almedalen!

Med pulsträning på schemat kommer eleverna prestera bättre – eller? Det finns en stor fascination för hjärnan i media, populärvetenskap och inte minst i skolan. Men många kända föreställningar är mer eller mindre myter. När de får utrymme i skolan får det stora konsekvenser för elever och lärare.

Det sägs att elever kan delas in i olika lärstilar. Att socker ger problem med uppmärksamheten och att pulshöjande aktiviteter leder till bättre betyg. Många välkända föreställningar om hjärnan och inlärning är mer eller mindre myter. Ändå återfinns de som ämnen i UR-program, lärartidskrifter och skolmyndigheters material.

Forskning om myter och ”hjärnkunskap” i skolan visar bland annat att flera svenska skolor använder koncepten i sitt arbete med elever med neuropsykiatri­ska funktionsnedsättningar. Det medför att tid stjäls från annat viktigt arbete som tydligt ingår i läroplanen och att lärare behöver lägga tid på konstiga uppdrag utifrån myter.

Forskare vid Högskolan i Borås har studerat hur hjärnmyter och hjärnkunskap kan påverka elever och lärare och vad lärare och beslutsfattare kan göra för att hålla skolan fri från teorier som saknar vetenskaplig grund.

Deltagare:
Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås
Lisa Heino, utredare för Lärarförbundet
Aurora Lindberg, chef för verksamhetsområde Kunskapsutveckling, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Moderator:
Per Kornhall, skolexpert

Tid: onsdag 3 juli 2019, kl. 11:45-12:30
Plats: Västsvenska Arenan, Strandvägen mittemot Almedalsparken
Arrangör: Högskolan i Borås