Ambulanssjuksköterskors hänvisning av patienter till primärvård och egenvård – ambulansläkarnas bristande konsensus

Ambulanssjuksköterskors hänvisning av patienter till primärvård och egenvård – ambulansläkarnas bristande konsensus

Syftet med studien är att kartlägga ansvar och förutsättningar för ambulanssjuk-sköterskor vid hänvisning till primärvård och egenvård, så som det uppfattas av medicinskt ansvariga läkare.

Studien utgår från en kvantitativ studiedesign och är en totalundersökning (n=51). Resultatet beskrivs med hjälp av deskriptiv statistik och teman. Svarsfrekvensen var 78 % (n=40). Resultatet presenterades utifrån fem huvudområden: Formell utbildning och yrkeserfarenhet, Förutsättningar, Följsamhet, Internutbildning, uppföljning och återkoppling samt Utveckling och framtiden. Studiens kvantitativa resultat visade att läkarna ansåg att sjuksköterskor ska ha möjlighet att hänvisa patienter till primärvård och egenvård. Dock var det endast var fjärde läkare som ansåg att specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård är den kompetens som lämpar sig bäst för hänvisning.

När det gäller riktlinjer ansåg majoriteten av läkarna att fastställda riktlinjer för hänvisning är patientsäkra. Samtidigt framkom det att hänvisning till egenvård kan innebära en patientsäkerhetsrisk. Uppföljning och återkoppling ansågs självklart men läkarna var oense om vem som har rätt till uppföljning i journalsystem. Majoriteten ansåg ändå att sjuksköterskors befogenhet att hänvisa till primärvård måste utökas och genomföras utan kontakt med läkare.