För 20 år sedan fick Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås, upp ögonen för en alldeles vanlig, men mycket intressant, svampart som både används som mat bland annat i Indonesien och som används för att producera etanol från restprodukter och avfall. Sedan dess har Mohammad Taherzadeh och forskarteamet inom Resursåtervinning undersökt över 100 svamparter och bland dessa har de fokuserat på en handfull arter, varav samtliga faktiskt går att äta och på flera håll i världen ingår i olika slags maträtter.

– Det fina med de svampar vi tittar på är att de går att äta och de är inte skadliga för miljön. Svampen består dessutom till cirka 50 procent av protein och är intressant som ersättning till animaliskt protein.

I början handlade Mohammad Taherzadehs forskning om att hitta en konkurrent till bagerijäst, som används vid produktion av etanol, att hitta en effektivare mikroorganism för att bryta ner cellulosa från skogs- och jordbruksavfall. De svampar som undersöktes är bra på att bryta ner olika sockerarter och kan också producera etanol. Olika processer utvecklades och presenterades för processindustrin.

Svamparten Neurospora intermedia spelar huvudrollen i den forskning som professor Mohammad Taherzadeh och hans forskarteam bedriver inom Resursåtervinning.

Forskningen har ändrat riktning

De senaste åren har dock forskningen kring svamparna ändrat riktning. Nu intresserar sig forskarteamet för själva svampen, inte bara som en rest vid etanolproduktion utan som huvudingrediens, för att utveckla nya material och produkter. Bland alla forskningsprojekt som genomförts under åren har forskarna arbetat med att utveckla bioplastfilm eller superabsorbenter av svampens cellväggar som består av ämnet kitosan, de har också sett att det går att utvinna ämnet glukosamin, ett ämne som bland annat används i artrosmedicin, för vilken man i dag främst utvinner ämnet ur räk- och kräftskal. I samarbete med Lantmännen Agroetanol handlade flera projekt förutom etanol om att utveckla processer för produktion av foder av svampen. Ytterligare ett projekt handlar om att odla svamp på kasserade bröd och av svampen sedan tillverka garn som i slutändan skulle kunna bli kläder.

Glädjen att se forskningsresultat realiseras som fysisk produkt

Forskningen kring svamparna är alltså framme vid det en forskare nog ser fram emot mest, att få se reellt resultat av allt arbete. På tur står nu att av svampen producera livsmedel för människor. Genom projektet Ways2Taste, som är halvvägs, har olika produkter som kan ersätta animaliskt protein utvecklats och testats.

– Vi är hela vägen framme vid produktutveckling och i en nära framtid är vi redo att släppa kommersiella produkter. Och det gör mig glad – att vi inte enbart producerar avhandlingar och publikationer, utan vi är med ända fram till att vår forskning faktiskt blir fysiska produkter som kan släppas ut på marknaden och som kommer samhället till godo, säger Mohammad Taherzadeh.

Du har i en tidigare intervju i forskningsmagasinet 1866 berättat att ingen vet hur mycket som går att utvinna ur svampen och jämfört det med att gå upp för ett högt berg och väl bortom toppen ser man bara mer och större saker. Vad ser du i dag bortom berget?

– En utmaning är att få upp intresset för svampen i näringslivet hos potentiella producenter och bland folk. Alla kanske inte tilltalas av att äta svampen som den ser ut. Det gäller att utveckla produkter som tilltalar. Exempelvis att få den att se ut, kännas och smaka som någon produkt som redan finns, som folk känner igen.

Hur ser framtiden för forskningen kring svampen ut?

– Vi har inom vårt forskningsområde bioprocessteknik ändrat fokus från att med hjälp av svampen producera biobränslen till att fokusera på processer för livsmedelsproduktion. Vi bygger nu upp ett nytt labb för detta. Det kommer att bli mycket spännande och vi har många projektidéer på gång. Det är bara fantasin som sätter gränser, avslutar Mohammad Taherzadeh.

Fakta
Den svampart som främst används i forskningen vid Högskolan i Borås hör till gruppen Ascomyceter, främst svampen Neurospora intermedia som har sitt ursprung i den indonesiska maträtten Oncom. Svampen kan dels odlas på skogs- och jordbruksavfall då den producerar etanol, dels odlas på rent matavfall där den växer till sig och då kan användas för produktion av djurfoder eller mat för människor. Svampen består till cirka 50 procent av protein. Antingen kan den användas i det skick den är, eller så kan den torkas till ett proteinpulver som sedan används i andra produkter. Utmaningen är att utveckla produkter som tilltalar konsumenterna.

Läs mer

Läs mer om Mohammad Taherzadeh

Läs mer om forskningen inom Resursåtervinning