Syftet med hennes avhandling är tudelat. Det handlar dels om att bidra med kunskap om hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet, dels om att bidra med kunskap om medforskning med unga personer som forskningsmetod, vilka utmaningar, möjligheter och konsekvenser det kan innebära.

– Även om det har blivit vanligare att synliggöra barn och ungas egna perspektiv i forskning, så är det fortfarande vuxna som har tolkningsföreträde i diskussioner om ungas medieanvändning, både i forskning och i samhällsdebatt. Jag tycker att vi behöver bli bättre på att höra hur de unga själva resonerar, säger Amira Sofie Sandin.

I avhandlingen Var(a) snäll och gilla – Medforskning med unga om identitet och sociala medier, bidrog tre grupper med 16-åringar med invandrarbakgrund till att forma forskningens riktning och innehåll. De analyserade till exempel skärmdumpar av egna inlägg, arbetade med frågan ”Vem är jag i sociala medier?” och undersökte olika sätt att använda och uttrycka sig beroende på val av kanal.

Strategier för att presentera sin identitet

I arbetet de gjorde tillsammans blev det tydligt hur mycket sociala medier betyder i deras liv. 
– Det här var ambitiösa unga personer och sociala medier var ett sätt för dem att umgås med varandra på egna villkor. Samtidigt behöver de i sociala medier navigera bland så många olika förväntningar, från föräldrar, vänner och andra.

I avhandlingen beskriver Amira Sofie Sandin tre olika strategier som medforskarna använde för att presentera sin identitet i sociala medier.  

Idealsjälvet – den mest framträdande strategin. Här visas det fina, snygga, det man framhåller och det som förväntas av en, särskilt i de mer publika sociala medierna som exempelvis Instagram. Den här idealbilden provocerar inte, och kan även användas av de unga själva som ett sätt att skapa ett ideal att leva upp till.

Det nedtonade jaget – för att inte riskera att provocera någon eller själv utsättas för obehag. Det kunde handla om att tona ner sådant som var normbrytande som religion eller etnicitet. Om de unga vill kritisera att de exempelvis har blivit utsatta för rasism, känner de att de inte kan göra det rakt ut. De väljer att istället dela andras citat eller memes, eller inte dela alls, för att inte riskera något själva.

Det (till synes) opolerade jaget – att framstå som att man inte bryr sig, trots att alla vet att man gör det. Att exempelvis visa en dubbelhaka på Snapchat, vilket de inte skulle göra på Instagram.

Önskan om att bli lyssnade på

De unga uttryckte att deras syn på forskning ändrades under projektets gång, och hur de kände att de hade bidragit med något viktigt, en förståelse om hur det är att vara ung idag. Någon beskrev hur förväntningarna inför studien hade varit att det skulle komma ”en gammal kärring” och ställa frågor som de skulle svara på, och sen skulle de få sina biobiljetter och gå hem. Istället hade de unga själva i högsta grad varit aktiva i forskningen, säger Amira Sofie Sandin:

– En av de viktigaste sakerna jag tar med mig är att det finns en önskan hos unga om att möta vuxna förutsatt att de blir lyssnade på och tagna på allvar. Att arbeta med medforskning har gett mig kunskap som jag inte skulle kunna ha fått på något annat sätt. Vi har skyldigheter, både inom forskar- och vuxenvärlden, att bjuda in fler perspektiv.

Som barn drömde hon om att bli professor i historia, och även om ämnesvalet blev ett annat har lusten att förkovra sig förblivit stark. Det var en av anledningarna till att hon sökte en forskarutbildning. Demokrati- och rättighetsfrågor ligger henne varmt om hjärtat, och drev henne i sin profession som bibliotekarie, då hon bland annat arbetade med barn som har annat modersmål än svenska. Sedan 2010 undervisar hon om barn- och ungdomsbibliotek och om folkbibliotekens verksamheter och användare vid Bibliotekshögskolan.

Hur hoppas du att dina resultat ska användas?

– Jag hoppas att mina erfarenheter av att arbeta med medforskning kan få andra att vilja involvera barn och unga, både i verksamhetsutveckling och forskning. Jag har försökt vara öppen med vad som funkade och inte, och hoppas kunna förmedla att det är okej att det inte alltid blir helt rätt, bara man reflekterar över varför det blir som det blir.

Vad händer nu?

– Först och främst ska jag ha semester, det har jag inte haft på flera år. Jag längtar också efter att få forska med andra, att bolla tankar och idéer med varandra. Jag kommer också att ägna mig åt undervisning. Arbetet med avhandlingen har gett mig andra perspektiv om mig själv som lärare och om pedagogik, och det ser jag fram emot att implementera i undervisningen.

Läs mer

Länk till avhandlingen Var(a) snäll och gilla – Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Länk till Amira Sofie Sandins forskarprofil

Forskningsområdet Biblioteks- och informationsvetenskap

Amira Sofie Sandin försvarade 18 juni avhandlingen Var(a) snäll och gilla – Medforskning med unga om identitet och sociala medier, vid Bibliotekshögskolan.

Opponent: Professor Anna Sparrman vid Linköpings universitet.
Huvudhandledare: Helena Francke, docent vid Bibliotekshögskolan.
Bihandledare: Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan.