Accepterar du cookies?

Frågan blir allt vanligare i ett land som Sverige där digitaliseringen har nått långt, och huvuddelen av befolkningen idag har tillgång till internet. Till exempel använder över 6,5 miljoner svenskar mobilen för att ansluta till internet, visar statistik från Digitaliseringsrådet.

Samtidigt växer marknaden för datainsamling av personlig information på nätet, vilket olika företag använder för att kunna rikta marknadsföring till potentiella kunder och mottagare.

Ny studie om hantering av datainsamling

Bland olika konsumenter skiljer sig dock upplevelserna av, kunskapen om och förståelsen för att så mycket personlig information samlas på nätet. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Studien Experiencing datafication: multiple imaginaries of data collection är ännu inte publicerad men ”under review”. Den bygger på analyser av djupintervjuer med 15 personer om deras upplevelser och beteenden vad gäller datainsamlingen. Forskarna har identifierat tre huvudsakliga inställningar, eller ”berättelser” kring datalagringen av information.

– Begreppet ”berättelser” kan innefatta en uppsättning värderingar, praktiker eller normer som är kopplade till att man introducerar nya teknologier i samhället som påverkar oss som konsumenter vad gäller synen på det nya som ett hot eller en möjlighet. Det är genom sådana här ”berättelser” som vår förståelse om samtiden formas, säger konsumtionsforskare och etnolog Niklas Sörum, verksam vid Högskolan i Borås och Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 

Tre typer av "berättelser"

Den första berättelsen som forskarna identifierat är relativt positiv, där man upplever datainsamling som en givande och tagande, i och med att det innebär en mer individualiserad marknadsföring och information:

– Grundkänslan är att jag som användare får mycket som kan vara positivt för mig. Det kan vara en fråga om kostnadseffektivitet, att jag som konsument inte behöver leta så mycket efter produkter som passar mig, utan att information om det så att säga skräddarsys, säger Niklas Sörum.

Den andra berättelsen är mer uppgiven. Personer som ser på datalagring utifrån den här berättelsen upplever det ofta som för krångligt och tidsödande att hålla på och anpassa cookies och på andra sätt begränsa vilken information som samlas in på olika sajter och appar. Här finns det ett obehag inför datainsamlingen och samtidigt en känsla av att det inte finns någon annan valmöjlighet än att acceptera det för att få tillgång till en viss app eller plattform.

– Här tangerar det mycket mer en berättelse som har med övervakning att göra. Det finns en resignerad passivitet, en känsla av att vara fångad i en obehaglig situation.

"...en närmast aktivistisk natur"

Parallellt med de två första attityderna så finns det ytterligare en berättelse som innebär ett aktivt agerande mot den här utvecklingen av att dela med sig av personlig information. Det kan handla om allt från att överge plattformar, ändra digitala inställningar, installera mjukvara som förhindra datainsamling, stödja olika tekniska innovationer, säger Niklas Sörum.

– Den tredje berättelsen är av en närmast aktivistisk natur. Man är högst medveten om datainsamlingen och väljer att på olika sätt förhindra att det sker.

Det här innebär ofta att installera en plug-in, olika slags VPN-tunnlar som skapar anonymitet eller att personen väljer att avsluta olika tjänster för att försvåra för datainsamling, visar studien.

– Det behöver inte alls innebära att man är motståndare till teknikutveckling, utan det handlar snarare om inställningen att innovationer ska vara positivt för kunden eller konsumenten, säger Niklas Sörum.

Samhällsnytta vs. Big Brother

Vad som gett upphov till dessa tre huvudberättelser är svårt att säga, menar han.

– Det handlar bland annat om att visioner kring teknologisk utveckling ofta beskrivs som något som bidrar till positiv utveckling för samhället och människan, effektivt, nyttigt och som samtidigt är en oundviklig teknisk utveckling som vi är med om. Det här är en berättelse som vi kan se upprepas av företag och inom politiken, säger han.

När det gäller den mer kritiska inställningen som ibland kan ge upphov till resignation menar Niklas Sörum att det också hänger det  ihop med detta och upplevelser av att det inte finns något reellt existerande alternativ.

– Samtidigt kan vi också peka på sådana berättelser som sprids via till exempel media och populärkultur som cirkulerar bilder av övervakningssamhälle, mer eller mindre onda AI-teknologier och Big Brother. Tänk till exempel på motiv inom science fiction-genren men också branschpress inom teknikområdet som exempelvis the Wired.

 – Sedan sprids också en del via vad vi skulle kunna kalla för hörsägen, som exempelvis att smartphone-telefoner lyssnar på användare utan tillåtelse.

Niklas Sörum menar att det i vissa fall handlar om kontroll:

– Vad gäller den tredje berättelsen, så kan det ibland vara så att personen insett hur många aktörer som är intresserad av den här datan, eller att man känner sig inlåst i ett system och är missnöjd med det. Då handlar det ju om att söka kontroll över vad man lämnar ifrån sig. Här kan vi även uppmärksamma aspekter som avslöjanden av problematisk användning av personlig information som Cambridge Analytica-skandalen och den framväxande MyData-rörelsen.

Läs mer

Niklas Sörums forskarprofil
Forskningsområdet Handel och IT