Andnöd innebär att förlora kontrollen över kroppen och befinna sig i en existentiellt utmanade situation som präglas av panik och ångest.

– Att kämpa med och inte klara av att återta kontrollen över andningen är en obehaglig upplevelse av att befinna sig nära döden, vid existensens gräns. I detta skede är ambulanssjukvården ofta patienters sista livlina, berättar Wivica Kauppi, doktorand inom forskningsområdet Människan i vården med fokus på ambulanssjukvård, tillika specialistsjuksköterska inom intensivvård.

Hon har i fyra studier dels intervjuat patienter med andnöd som haft kontakt med ambulanssjukvården, dels granskat över 7000 patientjournaler där patienter bedömts ha andnöd som huvudsymtom inom ambulanssjukvården.

– För vårdare i ambulans kan det vara en utmaning att tillmötesgå patienters existentiella och medicinska behov i samband med andnöd, och att bedöma allvarlighetsgraden. Andnöd förekommer i oändligt många tillstånd och upplevelsen vid andnöd är också individuell. Därav är behovet av vård också ytterst individuellt. Det kan handla om allt från panikattacker till allvarliga sjukdomstillstånd med dödlig utgång, förklarar Wivica Kauppi.

Unik kombination av två betydande perspektiv

Kunskaperna kring patienter med andnöd sett till ambulanssjukvården är sparsamt beskrivet. Det unika med avhandlingen är att Wivica Kauppi har flätat samman det existentiella perspektivet kring patientens upplevelser vid andnöd med det medicinska perspektivet. Avhandlingen visar att andnöd är ett allvarligt symtom med hög dödlighet och att det förekommer särskilda risker hos dessa patienter att ha allvarligt tillstånd eller att möta en tidig död. Likaså visar den att många patienter som får andnöd väntar in i det sista innan de ringer larmcentralen, de försöker reda ut problemet själva. När de väl ringer har de inga krafter kvar.

– Förhållningssättet hos vårdare i ambulans är helt avgörande för hur en patient klarar av att hantera situationen när kroppen upplevs vara nära existensens gräns, när den är utom kontroll, säger Wivica Kauppi.

Viktigt att kunna ge tillit

Avhandlingen kan fungera som stöd för ambulanspersonalen i vårdandet av patienter med andnöd, men även som stöd för andra professioner inom hälso-och sjukvården som möter patienter med andnöd. Patienter behöver tidigt känna tillit till vårdare i ambulans och vårdsituationen för att kunna uppnå någon slags kontroll på andningen. På sikt kan den också utgöra ett embryo till att ta fram ett beslutsstöd för att identifiera vilka patienter med andnöd som kan utgöra risk att ha ett allvarligt tillstånd och de som inte har det. Detta för att kunna hänvisa patienter till rätt vårdnivå, exempelvis vilka som kan lämnas hemma eller behöver tas med i ambulans till sjukhus.

Projektet ligger i linje med hållbarhetsmålen inom Agenda 2030, mål 3 om god hälsa och välbefinnande, med utgångspunkt från att alla har rätt att få den hjälp de behöver och att bli bemötta med respekt och värdighet. Likaså att vårdare i ambulans får rätt förutsättningar i vårdandet av patienter med andnöd, att kunna tillmötesgå patienters individuella behov av hjälp i den unika situationen.

– Min avhandling har utgått från att öka förståelsen för patienten och nu är nästa steg inriktat mot vårdarnas perspektiv inom ambulanssjukvården. Fokus kommer bland annat vara att utforska deras upplevelser i vårdandet av patienter med andnöd, och vad de är i behov av för stöd för att kunna tillmötesgå patienters behov inom dagens ambulanssjukvård, avslutar Wivica Kauppi.

Läs mer

Wivica Kauppi försvarade sin avhandling 3 juni vid Högskolan i Borås.

Forskarprofil 

Läs avhandlingen: Kampen mot det okontrollerbara vid existensens gräns – Patienten med andnöd i behov av ambulanssjukvård