När du använder sociala medier och olika söktjänster online så styrs det du ser oftast av komplexa algoritmer. De kan göra att du kanske inte nås av information som motsäger dina egna åsikter eller att sökresultatet kan bli ganska likriktat. Du hamnar lätt i ett sammanhang där dina vänner och bekantas sökningar och åsikter visas i högre grad. Objektiviteten i en söktjänsts resultatlista eller i ditt flöde i sociala medier kan ifrågasättas.

Algoritmer

Vad är då algoritmer egentligen och hur påverkar de dig? En algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information, eller data. Det är inte alltid en dålig sak utan tvärtom underlättar det mycket och gör informationsmängden på internet hanterbar, utan algoritmer skulle det vara kaos. 

Men algoritmerna styr också till viss del vad som visas för dig på webben och i olika sociala medier. Man kan säga att algoritmerna ibland avgör vilken information du får tillgång till. Det är viktigt att ha i bakhuvudet när man skrollar Facebookflödet eller synar träfflistan i Google. Eftersom vi lever vårt liv mer och mer online så får algoritmerna allt större betydelse.

För att algoritmen ska kunna göra sitt jobb behöver den information, det vill säga data. Den datan levererar du själv, eftersom ditt beteende på nätet kartläggs. Detta utnyttjas i hög grad av marknaden som gärna vill sälja saker till dig och därmed gärna styr in dig på något som de märker att du är intresserad av. Men det behöver inte handla om inköp, algoritmerna kan också styra dig till platser på internet som åsiktsmässigt liknar sånt du visat intresse för genom ditt surfande.

Men är algoritmer så problematiskt egentligen? Lägger vi för stor vikt vid dem när vi problematiserar så här? En del anser att de inte alltid är så smarta som vi tror, att de till största delen fungerar bäst i kommersiella syften som t.ex. Har du köpt den här tidigare? Då ska du titta på den här sidan! När det däremot gäller åsikter så är det mycket annat som påverkar dig och algoritmerna styr dig kanske till vissa sidor men, vi får inte glömma att det är du som tar ställning till saker och ting på egen hand.

Cookies (Kakor)

Ett sätt att samla information om användare är genom så kallade cookies (kakor). Cookies skickar information om vad en webbläsare används till. De är små program som finns i olika varianter där vissa cookies lagras under längre tid, medan andra endast lagras under den tid någon är aktiv på webbplatsen.

Cookies kan vara väldigt praktiska, det är t.ex. de som gör att du inte behöver fylla i ditt lösenord varje gång du ska in på en viss tjänst eller sida. Men de sparar också information om dig vilket kan resultera i att de har koll på ditt beteendemönster och ger riktad reklam och förslag på sidor att besöka.

Filterbubblor

Filterbubblor har varit ett populärt begrepp i media länge och innebär i stort att du hamnar i en loop och endast får förslag på inlägg/videos/webbsidor gällande sådant du och dina vänner redan gillar, så det som visas i dina flöden blir snävare. Du hamnar i en liten bubbla som bekräftar det du redan vet och tycker.

Idag är forskningen mer inne på spåret att filterbubblor har alltid funnits, vi har i alla tider sökt oss till en viss form av människor, områden, intressen, åsikter o.s.v., men idag får vi istället mer input via internet och exponeras mer för olika åsikter och kan därefter välja var vi står i en fråga. Forskning visar på att internet har bidragit till att vi istället för att fastna i en liten bubbla har vidgat den. Debatten gällande om filterbubblor är en grej eller inte, fortsätter.

Nästa inlägg kommer att handla om att trots allt kunna känna att det går att lita på det man läser, källtillit.

Läs mer 

Internetstiftelsen går igenom många fenomen kring källkritik. Nedanstående två lästips handlar om hur algoritmerna påverkar vårt flöde på internet och hur cookies fungerar:

• Så styr algoritmerna vad som visas på sociala medier
• Vad är en cookie för något egentligen?

Ny forskning visar på att filterbubblor på internet är en myt snarare än något vedertaget. Peter M Dahlgren som är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet har undersökt saken med perspektivet selektiv exponering: 

• Filterbubblor är en myt

I en serie inlägg går biblioteket igenom några centrala delar av begreppet källkritik och ger tips på hur du kan granska och värdera information för att bedöma om den är relevant och trovärdig.

Del 1 i serien om källkritik: Kolla källan
Del 2 i serien om källkritik: Om uppsåtligt vilseledande källor