Nu ska Ida Gustafsson, doktorand i vårdvetenskap inom forskningsområdet Människan i vården, undersöka våldsutsatta kvinnors situation i samband med barnafödande, med fokus på amningsperioden. Det är kvinnornas egna berättelser och upplevelser som ska ligga till grund för projektet.

– Vårdvetenskaplig kunskap med ett tydligt patientperspektiv fyller en viktig kunskapslucka när det gäller amning och våldsutsatthet. De studier som finns inom amningsområdet är ofta mer medicinska eller kvantitativa, till exempel studier om hur vanligt det är att amma eller nutritionsmässiga studier om bröstmjölk kopplat till allergier och barnets hälsa, säger Ida Gustafsson.

Det finns inte heller mycket forskning kring våldsutsatthet under graviditeten, men en tidigare svensk studie undersökte hur vanligt det var i södra Sverige och kom fram till att cirka 2,5 procent av kvinnorna var våldsutsatta under sin graviditet.

– Om man räknar om det i relation till antalet förlossningar i hela Sverige för året 2019 skulle det innebära 2850 kvinnor om året. Det är i så fall lika vanligt som graviditetsdiabetes. Med det som bakgrund är perioden efter förlossningen extra intressant att titta på utifrån våldsutsatthet, säger Ida Gustafsson.

En fråga om kvinnans existentiella situation, hälsa och välbefinnande

Såväl graviditeten och amningsperioden är särskilt sårbara perioder vad gäller partnervåld eftersom relationen ofta ställs på sin spets. Forskning har visat att graviditeten och barnet i magen i vissa fall kan vara en utlösande faktor som gör att kvinnan lämnar en våldsam relation, vilket i sig kan utgöra en stor risk för våld. Under perioden efter förlossningen visar forskning att mannens känsla av att bli undanskuffad av barnet kan leda till ökat våld. Samtidigt är just stödet från partnern väldigt viktigt inom amningsvården.

– Våldsdefinitionen som Socialstyrelsen använder innefattar inte bara fysiskt våld, utan också att en människa blir påverkad, kontrollerad och inte får leva det liv som hon vill. Den här våldsdefinitionen är kopplad till kvinnans existentiella situation, hälsa och välbefinnande. Var går gränsen för vad som uppfattas som våld när en kvinna vill amma sitt barn men blir påverkad av sin partner att inte göra det? Säger Ida Gustafsson.

Lyssna på kvinnorna för att utveckla vården

– Mitt fokus är att studera det här området som en existentiell fråga i ett vårdande sammanhang. Jag vill undersöka kvinnornas upplevelse av amning vid våldsutsatthet, men också vad våldsutsattheten innebär i relation till amning. Är amning en fristad eller känner man sig mer utsatt eller instängd?

Ida Gustafsson kommer även att studera våldsutsatta kvinnornas erfarenhet av vårdande och vårdpersonalens upplevelse av att vårda våldsutsatta kvinnor. Förutom kvinnorna själva kommer hon att intervjua barnmorskor, distriktssköterskor och barnsjuksköterskor.

Inom mödrahälsovården finns i dag en allmän screening där alla kvinnor tillfrågas om de upplevt våld i sin nuvarande eller tidigare relation. Här finns forskning om barnmorskornas upplevelse av att ställa frågorna, men däremot finns ingen forskning om hur det upplevs i relation till amningsvård.

– Tanken är att det ska bli en pusselbit i att utveckla vården. En viktig del i att stödja kvinnornas hälsa och välbefinnande är att lyssna till kvinnorna och låta deras röster styra mer i vården, säger Ida Gustafsson.

Läs mer

Doktorandprojekt: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Forskningsområdet Människan i vården