Bland elever som har ett annat modersmål än svenska finns stora variationer. En del är födda i Sverige, andra inte. De nyanlända eleverna behöver först en bra grund i sitt modersmål för att gå vidare med undervisning på svenska.

– Elever som är trygga i sitt modersmål lär sig lättare andra språk, men deltagandet är lågt, säger Nuhi Bajqinca.
Det var redan i arbetet med sin doktorsavhandling som han såg att många elever väljer bort modersmålsundervisning, trots att de har rätt till det. Undervisningen schemaläggs ofta efter skoldagens slut och saknar koppling till undervisningen i andra ämnen. En av eleverna som han intervjuade svarade att det helt enkelt var ”jobbigt och tråkigt att stanna kvar på skolan när alla andra barn har gått hem – vi har modersmål på ”ta igen”-tid”.

Nytt och ovant

Nuhi Bajqinca ville titta närmare på frågan. Under två veckors tid genomförde han en studie på två olika skolor som integrerade sin modersmålsundervisning med SO-ämnen, svenska och engelska. Under de här veckorna skulle arbetet i de ämnena genomföras på modersmålet. Han intervjuade ett antal elever, pedagoger och rektorer om deras attityder kring modersmålsundervisning, och hur den upplevs när undervisning genomförs på ordinarie skoltid.

– För de flesta var det nytt och ovant. Kommunikationen mellan olika språk och kulturer ökade, och en del lärare uttryckte att de ville fortsätta jobba på det här sättet. En del av eleverna tyckte att det blev svårare när de jobbade tematiskt, eftersom de exempelvis saknade vissa faktabegrepp på sitt modersmål. En annan aspekt är att det här arbetssättet kan vara svårt att få till organisatoriskt.

När kan det passa att integrera modersmålsundervisningen med andra ämnen?
– Det kan fungera att skolor jobbar tematiskt under någon termin, till exempel. Det skulle kunna öka deltagandet hos eleverna och öka medvetenheten hos lärarna om vad modersmålsundervisningen innebär och vad den har för betydelse. Det är möjligt att det finns skolor som redan jobbar så här, men enligt Skolverkets rapporter är eftermiddagsundervisning vanligast på nationell nivå, säger Nuhi Bajqinca.

I boken Modersmålsundervisning på ”ta igen-tid”: Aktionsforskning om modersmålsundervisning, beskrivs även modersmålsundervisningens framväxt och bakgrund, vilka utbildningsformer som finns och statistik. Den vänder sig till alla som har ett intresse av ämnet modersmål, från studenter, nybörjarlärare eller lärare med erfarenhet inom modersmålsundervisning.

Nuhi Bajqinca disputerade vid Göteborgs universitet 2019 med en avhandling om modersmålsutbildningens policy för flerspråkiga elever utifrån skolpolitiska styrdokument. I dag undervisar han i de samhällsorienterade ämnenas didaktik och är kursansvarig för examensarbetet inom lärarutbildningen vid Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Nu är boken klar. Vad händer framöver?
– Antagligen kommer jag att fortsätta skriva inom mitt område, möjligen någon form av policyanalys med fokus på inkludering, likvärdighet mm i skolan, utmaningar och problem? Jag är också med i SONOMA, en ämnesdidaktisk forskargrupp inom SO, NO och matematik. Vi har nyligen påbörjat ett arbete med en tvärvetenskaplig antologi, det är dock i ett tidigt skede ännu.

Läs mer

Nuhi Bajqincas forskarprofil

Boken Modersmålsundervisning på ”ta igen-tid”: Aktionsforskning om modersmålsundervisning (Books on Demand, 2022)

Mer forskning inom Pedagogiskt arbete